Om begreppet hållbar utveckling

Idag hör vi ofta talas om hållbar utveckling. Men vad menar vi egentligen med uttrycket? Begreppet myntades i en rapport som Världskommissionen för miljö och utveckling tog fram på uppdrag av FN år 1987.

Rapporten – som också kallas Brundtlandrapporten efter dåvarande norske statsministern Gro Harlem Brundtland – redogjorde för sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring.

Definitionen lyder ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

Ett samspel mellan tre delar
Hållbar utveckling växer fram i sampelet mellan tre ömsesidig beroende delar – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det kan bland annat betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör istället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål.

Läs mer om hållbar utveckling på FN-förbundets webbplats.  

 

yllet.jpg


Lokalt och småskaligt

Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Men parallellt med att världen knyts samman ökar intresset för det som produceras lokalt och i liten skala – samma egenskaper som slöjdade föremål har.
Många som slöjdar är duktiga på att utnyttja lokala förutsättningar och hämtar material i sitt närområde. Produktionen av slöjdade föremål är ofta resurssnål och kräver sällan långväga transporter.

För många som slöjdar för eget bruk är slöjden ett uttryck för en livshållning – man tar avstånd från det som på 1960-talet kallades köp, slit och släng. Men slöjden är också en näring som bidrar till regional utveckling och skapar arbetstillfällen.


Konsumera smartare

Vi kan inte sluta konsumera, men vi kan konsumera smartare. Vi kan välja varor som bidrar till en hållbar utveckling.
Slöjdade saker har oftast hög kvalitet och håller länge. Föremålen går dessutom ofta att reparera, man behöver inte kasta och köpa nytt. Slöjd innebär varsam konsumtion.

Ylletröjan – ett hållbart exempel
En hemstickad ylletröja är ett bra exempel på slöjdade föremåls hållbarhet. Fårhållning är en miljövänlig verksamhet som ofta bedrivs i liten skala. Produktionen av tröjan, det vill säga själva stickandet, innebär inte någon stor energiförbrukning och resulterar inte i några miljöfarliga avfall.
Ullfibern har flera kvaliteter som syntetiska fibrer inte kan matcha. Den är lättfärgad, till hundra procent biologiskt nedbrytbar och lätt att få ren. Ull är dessutom smuts- och vattenavvisande vilket gör att man spar in antalet tvättar, ofta räcker det med att vädra plagget. Ullgarn går också att återanvända.


Slöjd som hållbar livsstil

Alltfler eftersträvar idag en livsstil som gynnar hållbar utveckling – vi mäter ekologiska fotavtryck och handlar ekologiska produkter.
I slöjden finns en inbyggd kunskap om hållbarhet. För många som slöjdar är det självklart att använda råmaterial från naturen på sätt som inte äventyrar den ekologiska balansen.

Material i snabba kretslopp
Många av de material som används inom slöjden återbildas relativt fort i naturen: ull kan klippas 1-2 gånger per år; lin kan skördas och tas tillvara varje år. Material som ris, sly och mindre träd ingår i snabba ekologiska kretslopp. De återbildas många gånger fortare än material som hämtas ur berggrunden, som till exempel olja som används till plast.

Att reparera, återbruka och återvinna
Slöjdade föremål består oftast av få material, vilket också är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Ju färre olika material en produkt innehåller, desto lättare är de att reparera och återanvända.
Föremål med få material är också enklare att källsortera vid återvinning. Naturmaterial kan komposteras, det vill säga om de inte färgats eller behandlats med miljöskadliga ämnen. Kompostering är ett enkelt sätt att låta

Slöjdens kraft

Idag när informationsflödet i våra liv ökar, får vi också ett allt större behov av att kunna stänga av. Vi behöver möjlighet att ladda om och finna balans. Ett sätt är att arbeta med händerna – att ägna sig åt hantverk.
Slöjden ger oss möjlighet att förena tanke och hand, den hjälper oss i mötet med oss själva. Likt all kultur påverkar den också vårt välbefinnande – både för utövare och för publik vid utställningar och andra evenemang.

Slöjdens sociala funktion
Slöjden har också en stark social funktion, den för människor samman. I hemslöjden ordnas bland annat stickkaféer och täljargillen, informella samlingar där deltagarna lär av varandra.
Slöjden har även en global och kollektiv dimension: slöjd i någon form finns i alla kulturer runt om i världen. Den kan hjälpa oss att förstå andra människor, en viktig funktion i ett mångkulturellt samhälle.