ARTIKEL - Den fantastiska ullen

Ull. Fotot: Heléne Wallin

Ull. Fotot: Heléne Wallin

”Tag inget med dig utom minnen. Lämna inget utom fotspår” står målat på en husvägg i sydvästra Himalaya. Det är även mitt recept för hållbarhet. Men jag vill också lämna minnen hos dig, insikter, kunskaper som ger glädje. 

Tänker man så, kan man gärna jobba med ull. Fibern som kommer ur intet – regn, jord och solsken – och blir jord igen när du inte längre vill ha den. I ullens minimala miljöpåverkan ingår, att den låter dig skapa meningsfulla ting utan hjälpmedel. När du spinner ihop fibrer till garn krävs inget lim – de hålls ihop av sin egen friktion. Fibrerna i mitten hålls fast av fibrerna du virar runt garnets utsida. Men vad håller utsidans fibrer? Jo, lagom mycket rollbyte – fibrerna på utsidan ska vara mittenfiber på ett annat ställe innan de tar slut. Därför måste kort ull spinnas tätt, medan långa ullsorter kan spinnas löst och ändå bindas i garnet.

 Du kan spinna ullen till garn med inget annat än fingrarna. Vill du ha mer snodd, kan du rulla garnet mellan handflatorna. Jag såg en fåraherdes händer rulla två garner samtidigt – han såg till att de rullade ett par centimeter ifrån varandra. Först när handrörelsen skulle vända lät han garnerna mötas så att de blev rullade runt varandra på tillbakavägen – tvåtrådigt garn med ett handgrepp!

Men du kan strunta i spinning! Ullfibrer är som ouppfostrade hundar som inte lärts lyda – de tar egna initiativ. Lura dem att krypa dit du vill! Fibrernas fjäll gör att de rör sig lättare åt rotens håll än spetsens, särskilt om de är våta. Lägg dem lagom lösa, tryck dem fram och tillbaka. Fibrerna kryper mellan varandra ”som blinda maskar” tills de helt trasslat ihop sig och aldrig mera kommer loss. Så tovar du stark filt till bruksföremål.

 Du använder bara händerna när du flätar, eller hur? En etiopisk bypräst visade mig hur han la ut manslånga trådar bredvid varandra på marken, sedan använde han två nystan av annat garn för att fläta tvärs över alla mittpunkterna. Han fortsatte fram och åter tills alla trådarnas ena halva bundits in. Då återgick han till mitten och flätade åt andra hållet. Det blev en filt – vävd utan vävstol.

 Men när du vill mer än handen kan, ska redskap till. Kardans tusen fingrar, rockens snurrande ten, vävstolens hundratals solv. Ullslöjdens redskap kan göras i trä, med några få detaljer i metall eller skinn – typiskt småskalig hårdslöjd, med chans för kunskapssamspel mellan redskapsslöjdare och brukare.

Ullslöjden påverkar inte det globala klimatet. Men mikroklimatet tätt intill dig kan påverkas drastiskt – till det bättre! Ullplagg håller dig varm i rå kyla. Och skyddar vid brandtillbud, eftersom ullen är svårantändlig. Ulltextilier dämpar också ljud i hem och kontor. Använd strumpor av ull medan du samlar minnen och sätter fotspår i världen, så håller du hälarna unga – så bra mår huden av ull!

Text: Alan Waller, maj 2012
woolalan@telia.com
Foto: Heléne Wallin

ARTIKEL - Den hållbara linfibern

lin.jpg

Linneskjortan svalkar skönt en varm sommardag. Den kallmanglade linneduken riktigt glänser på bordet. Varför är det så? Och varför kan man säga att linnet är både hållbart och bra för miljön? Text: Gunilla Mattsson.

Svaret hittar man i linfiberns uppbyggnad. Linet, en bastfiber av cellulosa, kommer från linplantans stjälk där fibrernas uppgift är att stadga den tunna stjälken. Linfiberns minsta beståndsdel, elementarfibern, är 3–4 cm lång och bara några hundradels millimeter tjock med spetsade ändar. Dessa raka elementarfibrer är tätt och starkt hopkittade till långsträckta fiberband som ligger som ett nät i ytterkanten längs hela linplantans stjälk. Om man tänker sig en bild av stjälken i genomskärning ligger linfibern som buntar ytterst i en ring. De kan liknas vid en armering som gör att den smala, långa stjälken verkligen kan stå upprätt när den växer på åkern.

De långa sammanhängande fiberbanden och de raka, smala linfibrerna gör att linet är lätt att spinna till släta, fina garner. De finaste garnerna är våtspunna. Vid maskinspinning väter man fibersträngarna och sträcker dem samtidigt som tråden spinns. Då dras linfiberbanden isär något samtidigt som de spinns samman tätt till en slät och jämn tråd. När man spinner på spinnrock fuktar man linfibern genom att väta fingertopparna med saliv eller lite ljummet vatten och dra längs linfibern, också det för att garnet ska bli slätt. Men vid spinnrocken utsätts inte linet för lika hård belastning, vilket gör att det handspunna lingarnet ofta håller bättre.

Med en varsam hantering vid beredning, spinning och vävning och vid skötsel av de färdiga textilierna håller linnet länge. Den glatta fibern gör att linnet inte drar till sig smuts. När man kallmanglar linnedukarna och linneservetterna förstärks den glatta ytan – det ger förutom en vacker glans också en yta som stöter ifrån sig smuts. Det innebär att man inte behöver bearbeta linnet så kraftigt vid tvätt och inte heller använda starka tvättmedel. En skonsam hantering gör också att linnet håller längre.

Det lingarn och det linne vi kan köpa idag har odlats och beretts utanför Sveriges gränser. Det är nästan 50 år sedan det odlades och bereddes spånadslin i stor skala i vårt land. Hur bra är det då att använda linne? Den konventionella linodlingen använder konstgödsel och ibland kemisk ogräsbekämpning. Ekologiska odlingar förekommer om än i begränsad utsträckning. Ett steg för miljön är att köpa lingarn och linne med märkningen Bra miljöval. Idag är märkningen i två delar – Bra fibrer och Bra beredning. För att märka linet med Bra miljöval krävs att kriterierna för Bra beredning uppfylls. Det innebär att hanteringen vid rötning, beredning, spinning och färgning måste klara uppställda miljökrav.

Linne är både vackert, starkt och hållbart. En annan fördel med linnet är att linfibern kan dra till sig ganska mycket fukt utan att kännas våt. Det ger ett extra plus till linneskjortan en varm sommardag.

Gunilla Mattsson 2011 -11- 24

 

ARTIKEL - Hampa en förnybar resurs

Hampa (Cannabis Sativa L) är en kulturväxt för framtidens hållbara
utveckling. Text: Git Skoglund.

Hampans nordiska kulturhistoria är en kombinerad odlings- och textilhistoria. Här
har vi huvudsakligen använt den som spånadsväxt. I f lera andra länder har hampa
också använts i papperstillverkningen. De nyttiga hampfröna har använts till djuroch
människoföda men också till lampolja och fernissor. Alla hampväxter innehåller
större eller mindre mängder av det psykoaktiva ämne THC.

Den moderna hampan kallas för industrihampa och får enbart odlas efter godkännande från
Jordbruksverket. Hampan har fått nya användningsområden, främst som byggoch
isoleringsmaterial, men också för bioenergi och papper. Industrihampan i Europa
ska främst ge en stor avkastning av fibrer och vedämne, därför är den fibern
inte lämplig för finare textilier.

Hampan kan bli upp till fyra meter hög. Förutsättningen för att den ska ge en bra
avkastning är att jorden innehåller kalk, kväve och fosfor. Traditionellt har hampan
odlats på mineraljordar, myrmarker och andra kalk- och kväverika jordar. Hampans
stjälk är kraftig. På toppen finns en tät bladförgrening som innebär att solens
strålar inte når ner till marken. Det medför att ogräs inte får fäste, därför behövs
ingen kemisk bekämpning.

Alla delar av växten kan användas. Hampans fibrer och ved är starka och samtidigt
mycket lätta. Den kombinationen utnyttjas i kompositer för att minska vikten
på komponenter inom tåg-, f lyg- och bilindustrin. En fördel är att styrkan kvarstår
även vid stora temperaturväxlingar. Inom byggområdet används hampans vedämne
som armering i cement, lera eller kalk. Hampans fibrer har f ler positiva
egenskaper – hög draghållfasthet, bra mögelmotstånd och smutsavvisning, de är
värmeisolerande och motverkar UV-ljus. Fibern absorberar lätt fukt och torkar
snabbt. Även små inblandningar med fiber, vedämne och frö kan höja kvalitén avsevärt
i konventionella produkter. Efter användning kan hampan dessutom snabbt
återgå till det naturliga kretsloppet.

Traditionellt har hampa inom slöjdområdet använts till garn i vävnader av olika
slag. Idag tillverkas industriella garner och hamptyger främst i Kina. Det finns
både långfibriga och kortfibriga garner. Den kortfibriga hampan har cottoniserats,
genom enzymrötning har fibrerna gjorts kortare och smidigare. Fibrerna kan då
lättare spinnas maskinellt, men det medför att draghållfasthet minskar i det färdiga
garnet. Hampans fibrer och ved kan blandas med lera eller cement för formgjutna
konsthantverksföremål. Fibrerna kan också brukas som stoppning vid möbeltillverkning.
Hampolja oxiderar snabbt, den kan därför med fördel blandas med
färgpigment i målarfärg både inomhus och utomhus.

Ja, hampa är en mångsidig växt.

Git Skoglund, maj 2012
info@gitskoglund.se

FAKTA - Silke

Under sitt månadslånga liv lever silkeslarven av mullbärsblad och ömsar skinn många gånger. När det är dags att förpuppas spinner larven in sig i en kokong av silkestråd.

Read More

FAKTA - Hampa

Hampans styrka, stora draghållfasthet och motståndskraft mot väta gör att det fått ett stort användningsområde inom repslageriet. Det passar bra att tillverka snören, rep, säckar, segelduk och fiskredskap av.

Read More