ARTIKEL - Hampa en förnybar resurs

Hampa (Cannabis Sativa L) är en kulturväxt för framtidens hållbara
utveckling. Text: Git Skoglund.

Hampans nordiska kulturhistoria är en kombinerad odlings- och textilhistoria. Här
har vi huvudsakligen använt den som spånadsväxt. I f lera andra länder har hampa
också använts i papperstillverkningen. De nyttiga hampfröna har använts till djuroch
människoföda men också till lampolja och fernissor. Alla hampväxter innehåller
större eller mindre mängder av det psykoaktiva ämne THC.

Den moderna hampan kallas för industrihampa och får enbart odlas efter godkännande från
Jordbruksverket. Hampan har fått nya användningsområden, främst som byggoch
isoleringsmaterial, men också för bioenergi och papper. Industrihampan i Europa
ska främst ge en stor avkastning av fibrer och vedämne, därför är den fibern
inte lämplig för finare textilier.

Hampan kan bli upp till fyra meter hög. Förutsättningen för att den ska ge en bra
avkastning är att jorden innehåller kalk, kväve och fosfor. Traditionellt har hampan
odlats på mineraljordar, myrmarker och andra kalk- och kväverika jordar. Hampans
stjälk är kraftig. På toppen finns en tät bladförgrening som innebär att solens
strålar inte når ner till marken. Det medför att ogräs inte får fäste, därför behövs
ingen kemisk bekämpning.

Alla delar av växten kan användas. Hampans fibrer och ved är starka och samtidigt
mycket lätta. Den kombinationen utnyttjas i kompositer för att minska vikten
på komponenter inom tåg-, f lyg- och bilindustrin. En fördel är att styrkan kvarstår
även vid stora temperaturväxlingar. Inom byggområdet används hampans vedämne
som armering i cement, lera eller kalk. Hampans fibrer har f ler positiva
egenskaper – hög draghållfasthet, bra mögelmotstånd och smutsavvisning, de är
värmeisolerande och motverkar UV-ljus. Fibern absorberar lätt fukt och torkar
snabbt. Även små inblandningar med fiber, vedämne och frö kan höja kvalitén avsevärt
i konventionella produkter. Efter användning kan hampan dessutom snabbt
återgå till det naturliga kretsloppet.

Traditionellt har hampa inom slöjdområdet använts till garn i vävnader av olika
slag. Idag tillverkas industriella garner och hamptyger främst i Kina. Det finns
både långfibriga och kortfibriga garner. Den kortfibriga hampan har cottoniserats,
genom enzymrötning har fibrerna gjorts kortare och smidigare. Fibrerna kan då
lättare spinnas maskinellt, men det medför att draghållfasthet minskar i det färdiga
garnet. Hampans fibrer och ved kan blandas med lera eller cement för formgjutna
konsthantverksföremål. Fibrerna kan också brukas som stoppning vid möbeltillverkning.
Hampolja oxiderar snabbt, den kan därför med fördel blandas med
färgpigment i målarfärg både inomhus och utomhus.

Ja, hampa är en mångsidig växt.

Git Skoglund, maj 2012
info@gitskoglund.se