TIPS - Att torka och rötskydda virke

Katning är en metod som består av att man tar bort en del av barken på en växande tall för att på så sätt stimulera trädet att producera feta kådämnen i veden för att reparera skadan. Virket blir på så sätt mer motståndskraftigt mot rötangrepp. Foto: Tore Qvarfordt
Katning är en metod som består av att man tar bort en del av barken på en växande tall för att på så sätt stimulera trädet att producera feta kådämnen i veden för att reparera skadan. Virket blir på så sätt mer motståndskraftigt mot rötangrepp. Foto: Tore Qvarfordt

Trä har förmåga att avge och uppta fukt, det är med andra ord ett hygroskopiskt material. Denna egenskap gör att det krävs stor kunskap av brukaren om man vill undvika obehagliga överraskningar i form av sprick-bildning, blånad, mögelangrepp och röta. Virke som avverkas på vintern innehåller mindre sockerrik sav och angrips därför inte lika lätt av svamp och insekter. Kyla och högre luftfuktighet gör att virket torkar långsammare och deformeras mindre.

Låt virket torka långsamt

Lufttorkning är den skonsammaste metoden. Då får de sågade och avbarkade brädorna först ligga utomhus på en sval, luftig, skuggig plats, under tak. Det är bra om man staplar om dem någon gång och viktigt att man lägger strölister emellan. Efter ett år är det dags att ta in brädorna i källaren eller motsvarande utrymme. Där får de ligga och torka ytterligare ett år. Fördelarna med naturtorkning är att trät "hinner med" i torkprocessen och naturligtvis att energiåtgången minimeras. Virke som chocktorkas torkar snabbt på ytan, och då uppstår spänningar och även risk för angrepp av mögelsvamp. Om vattnet i cellväggen torkar före det fria vattnet i cellkärnan, får detta svårt att tränga ut och virket möglar. Vid långsam torkning avdunstar det fria vattnet i cellkärnan först.

Miljösmart rötskydd

Tryckimpregnerat virke är behandlat med koppar-krom-arsenik och lämnar skadliga rester efter sig. Obehandlat trä däremot, bryts ned och inordnar sig i kretsloppet. Dessvärre står ju obehandlat trä inte emot röta. Om man vill rötskydda trä bör man använda metoder som inte är skadliga för naturen – linolja och tjära är relativt harmlöst. Det går också att rötskydda trä genom naturlig impregnering; på fura åstadkommer man den redan när trädet står kvar på sin växtplats. Genom att skada barken på en bit av trädet ökar kådflödet, vilket ger stocken en ökad röthärdighet. Du kan också välja träslag som är mer motståndskraftiga mot rötangrepp än andra; en del anser att lärk är överlägset andra träslag i detta avseende, men vetenskapliga undersökningar vid Sveriges Lantbruksuniversitet visar att kärnfura är lika tålig. Ek bedöms däremot vara rötbeständigare än både lärk och fura.