ARTIKEL - Gunnar Almevik - Kunskapen om de traditionella hantverken har mycket att lära oss

Det mest miljövänliga vi kan göra är att se till att ha lång livslängd på det vi har runtomkring oss, säger bebyggelseantikvarien och professorn i kulturvård Gunnar Almevik. Kunskapen om de traditionella hantverken har mycket att lära oss och med ett slöjdperspektiv på tillvaron kommer vi långt menar han. Han forskar i hantverksvetenskap och arbetar för att bygga en plattform för kunskapsförmedling när det kommer till hantverkstekniker. Det handlar om hållbarhet men också hur vi vårdar, bevarar och förlänger livslängden i material och byggnader.

Gunnar Almevik svarar från sitt hem i Göteborg, han bor i ett hus som han renoverar själv. I ett telefonsamtal med en bebyggelseantikvarie som forskar i hantverkskunskap är det lätt att bli nyfiken på hur han själv går till väga när han förbättrar, lagar och renoverar. “Det mest miljövänliga vi kan göra är ju att se till att ha lång livslängd på det vi har runtomkring oss” konstaterar han, apropå vårt samtal som ska handla om hållbarhet, kvalitet och återbruk.

-         Många traditionella material ger bättre hållbarhet, det är en del i hållbarhetsbegreppet för mig. Jag ser att ett hantverk i äkta material har en kvalitet som håller för att vårdas och att nötas på.

Och hemma i det egna huset vill han göra så lite som möjligt i renoveringsväg:

-         Jag känner vördnad och respekt inför den enorma kvalitet och omsorg om material som byggts in i mitt eget hus, jag vill nog göra mindre här hemma. Professionellt kompromissar jag mer märker jag.

Undervisning i smidesteknik Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Mariestad DaCapo. Foto Johan Wingborg

Undervisning i smidesteknik Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Mariestad DaCapo. Foto Johan Wingborg

 Gunnar Almevik är professor i kulturvård, han undervisar och handleder doktorander vid Institutionen för kulturvård samt vid Hantverkslaboratoriet, båda knutna till Göteborgs universitet.  Han var också drivande i starten av Dacapo Hantverksskola i Mariestad 1996. Han var rektor på skolan fram tills att hantverksutbildningarna bygghantverk, trädgård- och landskapsvård blev delar av Göteborgs universitet.

Undervisning i trädgård- och landskapsvård, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Mariestad DaCapo.Foto Johan Wingborg

Undervisning i trädgård- och landskapsvård, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Mariestad DaCapo.Foto Johan Wingborg

 Just nu arbetar han med ett forskningsprojekt kring medeltida kyrkobyggande. Tidigare har han bland annat arbetat med traditionella hantverkstekniker, där han dokumenterat och ritat digitala modeller för att visualisera arbetsmetoder och byggnader. Han är intresserad av hur det såg ut förr och varför det gjorde det. Att vara i fält, att mäta, filma och dokumentera, samt leta källmaterial och vara aktiv i forskningens görande tycker han är det roligaste med sitt uppdrag, det är också där han ser att han gör skillnad. Han är utbildad bebyggelseantikvarie, vilket också är den praktik i området som han utövar.

 Genom sitt arbete ser Gunnar att han har en roll att fylla, att kunna arbeta för att förändra infrastrukturen för forskningen inom det praktiska fältet.

-         Hur kan vi bedriva forskning så att formatet passar hantverket? Det är en av de viktigaste frågorna som jag arbetar med. Kanske 3D-modeller, spelfilmer, andra plattformar kan få samma forskarstatus i framtiden?

Ett önskescenario för att förtydliga den kunskapen är att arbeta fram digitala instruktionsfilmer och kvalitetssäkra dem, idag finns en uppsjö filmklipp om hur du gör allt möjligt på internet, men det finns luckor i hur instruktionerna ges och vilken fakta som förmedlas menar Gunnar och där ser han att undervisningen och ämnet kan vara en resurs. Han arbetar för en plattform för filmer i traditionella hantverk där utövaren kan få en kort varudeklaration och en uttalad intention av vilket resultat det går att vänta sig av filmerna. Mottagaren är både en privatperson som vill lära sig mer, och en yrkesverksam hantverkare.

-         Jag tror att det är ett sätt att hitta och identifiera trösklarna för folk, då kan man också få fler att komma igång och göra mer själva därhemma.

Undervisning i bygghantverk, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Mariestad DaCapo. Foto Johan Wingborg

Undervisning i bygghantverk, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Mariestad DaCapo. Foto Johan Wingborg

 Och då är vi också inne på just civilsamhällets roll och hur fler av oss kan ta emot den orientering som finns inom området. Genom aktiv forskning stärks hantverksvetenskapen och kulturvården i den akademiska världen, men hur fungerar det i samhället i stort?  Vilken roll kan kunskapen om traditionella tekniker och bebyggelsevård ha i framtida arbete med omställning och andra sätt att bygga och producera? Når kunskapen ut och hur kan den göra skillnad?

-         Min drivkraft är att skapa en infrastruktur för forskande hantverkare, så att mer kunskap kan samlas in och komma samhället till nytta. Och jag är övertygad om att vi genom våra doktoranders arbete kan ge en hel del ny kunskap på området.

 Gunnar menar att det är kvalitetssäkrade produkter och kunskap kring hur vi använder dem som behövs i högre grad, och där har området mycket att erbjuda. Han exemplifierar med doktoranden Anja Källbom  som just nu forskar på traditionella färgtyper.

-         Vi behöver inte måla med plastfärger. Om vi kan ta fram och förfina recepten utifrån traditionella färgtyper kan vi samarbeta med branschen kring detta och få fram en mer miljövänlig produkt på marknaden.

 Men hur gör vi för att skynda på processen? Hur får vi med oss fler på banan kring hållbarhetsfrågor, miljöproblematik, återvinning och återbruk?

-         Ha slöjdperspektivet! Med en slöjdig blick på saker kommer man långt, med en slughet som ger större frihet att se möjligheterna med befintliga material och förutsättningar.

Rent konkret, vilken hantverksteknik skulle du rekommendera att börja med?

Gunnar nämner måleriet som ett bra område, själv har han helt slutat använda plastfärg, och målar endast med pensel, ingen roller. Att utforska de naturliga färgerna som limfärger eller äggoljetempera exempelvis är lustfyllt och roligt.

-         Det går att göra så mycket vackert! Schabloner, ådermålning, marmorering, det finns många spännande tekniker och det går att får fram fantastiska resultat. Allt som behövs är en bra pensel, pigment och bindmedel.

 Att aktualisera kunskapen kring de traditionella hantverken i sig och i ämnet kulturvård i stort ser Gunnar Almevik som mycket viktigt och relevant i vår samtid. Det är ett ämne som helt och hållet handlar om hållbarhet, så som han ser det. Hur vi vårdar, bibehåller, lagar och förlänger livslängden i material och byggnader.

-         Det handlar om att föra resurser i historien till framtiden och att behålla och utveckla värden som samhället behöver.

 Till den kunskapen hör också att utveckla bättre förståelse för vad som går att göra själv. Slöjden och hantverket kan erbjuda ett resilient perspektiv menar Gunnar:

-         Med det kommer också möjligheten att kontrollera de egna livsvillkoren. Alltifrån att kunna laga sina egna byxor istället för att köpa nya till att känna sig friare från alla beroenden vi pådyvlas. Den kraften tror jag är jätteviktig.

Porträtt på Gunnar Almevik. Foto Johan Wingborg

Porträtt på Gunnar Almevik. Foto Johan Wingborg

FAKTA

Namn: Gunnar Almevik. Yrke: Lärare och forskare i kulturvård med inriktning mot hantverksvetenskap. Gör på jobbet: Undervisar, handleder doktorander och forskar om byggnadshistoria. Hur länge har du gjort det? Sedan 1993. Mitt bästa hållbarhetstips: Att vägra plastfärg. Utforska de traditionella färg- och målerisätten som en väg in till de traditionella teknikerna. Hur kan vi bidra till en bättre planet inom ditt område? Var som slöjdaren och bedöm ditt material, vad kan jag göra av det här? Vi behöver slöjdigare perspektiv på tillvaron! Att se möjligheterna i det befintliga. Länkar: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet: https://conservation.gu.se/. Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet/Mariestad: https://craftlab.gu.se/

 
logo_avl_blarod.jpg

Intervjun är del i en serie av fyra artiklar med samtal om hållbarhet, lagning och återbruk. Journalisten Frida Arnqvist Engström har intervjuat. Texterna är producerade för Slöjd håller och är resultat av ett samarbete mellan hemslöjdskonsulenternas verksamheter inom Region Norrbotten och Region Värmland