Klädbytardag 18 april 2015

Fluga av näver

Fluga av näver

Naturskyddsföreningens succé med klädbytardagar fortsätter. Förra året slogs rekord i antal klädbyten med över 100 arrangemang över hela landet. Nu är datumet klart för nästa klädbytardag som blir den 18 april 2015. Vi i den rika delen av världen shoppar allt mer, trots överfyllda garderober. Det drabbar miljö och människor hårt i andra länder. Samtidigt så börjar många tröttna på slit-och-släng-trenden. Second hand är både miljösmart och kul. På Klädbytardagen blir det ännu bättre. Det är en rolig, social och helt gratis aktivitet som ger konkret miljönytta. De plagg som man har tröttnat på eller som inte längre passar blir nya och roliga för någon annan. Livet på kläderna förlängs och vi bidrar till en bättre miljö.

Nytt för i år är att våra nordiska grannländer hakar på klädbytardagen den 18 april med flera ”events” på flera orter i Danmark, Finland och Norge samma datum. I Danmark har man genomfört framgångsrika bytardagar under många år. ”Danske byttemarked” är ett socialt och kulturellt ”event” där folk över generations och klassgränser kan mötas. Det handlar främst om att träffas, ha trevligt och att höja varandras livskvalitet. Att miljön sparas är ytterligare ett plus.

Så här går det till på ett klädbyte

  • Du tar med dig max fem fina och fräscha plagg. Vi tar även emot fina accessoarer och skor i nyskick.
  • För varje plagg får du en biljett som du kan byta mot ett nytt plagg.
  • Det är helt gratis.
  • På en del platser ska du lämna in dina plagg innan själva klädbytardagen, kolla in ditt närmaste klädbyte för mer info.
  • Plagg som ingen väljer skänkar vi till en lokal second hand-butik. Du får inte tillbaka kläderna.

Siffror från klädbytardagen 2014

Det genomfördes 102 arrangemang med 11 400 besökare som bytte cirka 32 500 plagg med varandra.

Förutsatt att de bytta plaggen ersatte inköp av nya plagg bidrog alla fantastiska klädbytare med en enorm resursbesparing, nämligen: 22 ton kemikalier, 122 ton koldioxid och 81 000 kubikmeter vatten.

Kommentarer från tidigare besökare

”Ett roligt sätt att förnya garderoben.””Jag gillar billiga kläder med historia och stil.”

”Miljön skonas, det är trevligt och jag får nya kläder.”

”Att kläderna får vara med igen.” ”Det som är skräp för någon kan vara värdefullt för någon annan.”

Så här gör du om du vill arrangera ett klädbyte

  1. Bestäm dig vem du vill arrangera klädbytet med. En kompis, din skolklass, din krets (Naturskyddsföreningens lokalavdelning) eller kanske på egen hand?
  2. Släng iväg ett mejl till kladbytardagen@naturskyddsforeningen.se och berätta var du vill ordna ditt klädbyte. Du kan också ringa Jessica Andréason, 0739-44 99 10 om du har frågor.
  3. Nu är det bara att kicka igång! Boka lokal, planera marknadsföring, fixa bord och galgar.
  4. Beställ gratis affischer, flyers och klädbrickor.

Carina Olsson, länshemslöjdskonsulent Värmland

 

Ett poddtips om recycling av garn

För på dagen två år sen(..det råkade det bli så) gjorde jag ett blogginlägg om att återanvända garn. Rubriken var Om härvträn på Youtube och om att repa upp tröjor. Tanken på det med att göra om och göra nytt av sånt som ligger oanvänt tilltalar förstås fortfarande och i julas fick idéerna ny fart när jag råkade på ett avsnitt av den amerikanska podden Woolful. Avsnittet heter Design, Thrifting, Sashiko and Recycling Yarn. Här är en länk till podden för dej som vill lyssna

 

Text och foto: Pia Jägstrand, länshemslöjdskonsulent i Norrbotten

Använda åter

I självhushållets samhälle hade kvinnan ständigt arbete med textilhantering. Lin, ull och skinn var utgångsmaterialet men från linplanta till skjorta och från ulltott till kjol eller strumpa var arbetsmomenten många och tidskrävande. Därför blev klädedräkten också dyrbar i äldre tid. En skinnpäls eller kjortel kunde värderas högre än hus och andra ägodelar i dåtida bouppteckningar. Kläder sköttes med omsorg och kunde ärvas i flera led. Man skilde noga på arbetskläder och helgkläder. De mest nötta och nerslitna plagg, noga och tätt lappade, som vantar, strumpor eller kjolar noppades sönder, tvättades och kardades med ny ull till nytt garn. Återanvändning tillämpades här, liksom inom allt annat.

Så skriver Karl Lärka, i boken ”Berättar”, som beskriver allmogen liv i början av 1900-talet med intervjuer som sträcker sig mer är 100 år bakåt i tiden. Genom alla tider och inom alla samhällsklasser har människor återvunnit, återanvänt, reparerat, lånat och bytt. Kanske är det bara under de senaste årtiondena, med en framväxande medelklass, som det blivit ”finare” att köpa nytt. Att konsumera har ju blivit något av en statusmarkör, underblåst av en marknadsekonomi, ett sätt att visa upp sig själv och sin framgång.

I dag är ju också marknadsekonomin uppbyggd så att det ska konsumeras antingen ekonomin är god eller dålig.

I takt med allt mer av konsumtion och allt mindre av återbruk tappar vi säkert kunskap och förmåga att laga. Förr kunde man få en möbel lagad eller en ny skjortknapp fastsydd. Idag kostar varken skorna eller mobilen så mycket att det känns lönt att laga. Men, vem betalar alla dessa produkter, naturen är ju en förlorare med ständiga uttag av råvara och människor i låglöneländer som sliter för nästan ingenting. Transporter över världen ökar och ibland undrar man ju om det är nödvändigt att köpa leksaker till hunden, producerade långt borta av tvivelaktiga material, när hunden gärna leker med vilken skogspinne som helst.

Visst har teknikutvecklingen gått framåt och allt ska kanske inte uppgraderas eller repareras. Tv apparater och vitvaror som kyl och frys har ju gjort stora landvinningar inom energiåtgång och giftiga komponenter. Bilindustrin har halverat bränsleförbrukningen senaste åren osv. Forskare är idag överens om att bästa återvinningen är de produkter som har liten energiåtgång när de används men mycket när de tillverkas. Exempel på sådana varor är möbler eller som Karl Lärka berättade för oss, kläder.  Den bästa produkten måste ju vara den som håller länge, tidlös med hög kvalitet och funktion, är egenskaper som värdesätts. Dessa produkter blir ju ofta uppskattade av sin ägare och underhålls. En kär ägodel kan dessutom ge upphov till en tjänstesektor som servar eller reparerar.

Idag finns en kraftfull rörelse mot den hysteriska köprush som pågått sista årtionden. Konsumtionen av ekologiska produkter inom mat och textilbransch ökar. Det ska vara ekologiskt stenugnsbakat bröd, ekologiskt hembryggt öl, eko-kaffe/-latte, mm. Hoppas bara detta fortsätter att växa och inte är en hip trend för självförverkligande för att visa hur rätt ”hen är”.

Ett stort framtida problem är den resursbrist på vissa råvaror som kommer att uppstå. Inom slöjden används förnybara material oftast från växtriket. Produkterna tillverkas energisnålt av material som kan leva länge och oftast går de att laga. De består sällan av sammansatta material vilket gör att de lättare kan återanvändas. Efter återanvändning är de fortsatt ett naturmaterial som inte innehåller gifter utan gör att de kan komposteras eller förbrännas till energi. Kanske är Karl Lärkas ord snart här igen: ” Återanvändning tillämpades här, liksom inom allt annat”.

Thomas Lööf, länshemslöjdskonsulent i Västra Götaland

Äta eller gunga

Undrar om småfåglarna kommer för att äta eller gunga. Jag som sitter på insidan ser ju att de gör båda delarna. Vi får väl anta att maten är det primära och jag kunde säkert matat dem på annat vis.

Men det är fascinerande att se dem landa på tunn ståltråd, sitta stilla och låta sig gungas med. Samtidigt landar nästa på den andra korgen och en jämn eller ojämn gungeffekt uppstår. Ungefär som när det äldre syskonet måste flytta framåt på gungan för att väga jämt med det yngre.

Upplever själv att detta sätt att mata fåglarna under vintern ger mig en lektion i deras fantastiska förmåga att landa, klamra sig fast, hålla balansen och samtidigt vaka på annalkande faror.

 

Med en rulle fin ståltråd och någon meter av en grövre sort gör du enkelt din egen gungande matskål för fåglarna.

Tänk på att hålla skålarna fyllda hela vintern. Du kan söka på Naturskyddsföreningen vilka fröer som är bäst för olika arter. Själv väljer jag solros och hampfrö som innehåller mycket fett. Det gör gott i kylan.

 

 

Thomas Lööf, länshemslöjdskonsulent i Västra Götaland

Tryckvals sedan tiden före Gutenberg

I mitten på 1400-talet revolutionerade Gutenberg boktryckarkonsten genom att gå från trä till metall-matriser. I Kina hade man då tryckt på papper i ca 1000 år med hjälp av skickliga ”slöjdare” som skar ut dessa sidor i trä. Det dröjde in på 1800-talet innan den nya tekniken blev snabbare än kinesernas skurna boksidor.

I projektet ”Ur Björk”* har en slöjdare, Anders Winberg” återvänt till tiden före Gutenberg och gjort ett antal tryckvalsar. Han har samlat ett antal grenklykor från de yttersta grenarna på en stor björk. Att tälja dessa till en form eller mönster är ju valbart för att sedan montera dem på ett hjul för att få en repetition. Denna metod kanske inte är användbar vid tryckning av böcker eller tidningar men kan säkert ge inspiration för tryckning på tyg eller tapeter. Rent arbetsmässigt skulle mycket väl bokstäver kunna täljas för att med ett varv på tryckvalsen få till en kul ”oneliner”.

Vid tryck på tyg eller tapet se till att välja en färg med så lite miljöbelastning som möjligt.

*Ur Björk är ett projekt där vi undersökt hur många föremål som finns i en fullvuxen björk. 22 slöjdare från Värmland och Västra Götaland har lyckats få fram ca 400 föremål av 800 liter björk (0,8 m3). Detta är innehållet i björk på 25 m och 30 cm i diameter. Utställningen ”Ur Björk” finns i skrivande stund på Leksands kulturhus och kommer att vandra runt i landet och Norge. Så håll utkik.

Thomas Lööf, länshemslöjdskonsulent i Västra Götaland

Utbildningsmaterial om hållbart mode

 helgen som gick släppte Sveriges konsumenter ett utbildningsmaterial som hör ihop med projektet Stilmedveten. Kort sagt vill projektet inspirera unga människor till en mer hållbar modekonsumtion.

I utbildningsmaterialet finns sjutton lektioner som har fem teman: Konsumentmakt, Materiallära, Normkritik, Schysta kläder och Skapa och laga. Utgångspunkten och inspirationen i materialet är hämtad år från och hämtar inspiration av och utgår från filmklipp UR:s tv-serier Kvalitet och Sy, sy, sy!

Ladda ner utbildningsmaterialet och läs mer om hur det kan användas här
Mer information om Sveriges konsumenters projekt Stilmedveten med hela sitt innehåll hittar du här
Stilmedveten har en alldeles egen inspirerande hemsida som finns 

Pia Jägstrand, länshemslöjdskonsulent i Norrbotten

Det lönar sig att återbruka

På den ekologiska butiken Uma Bazaar i Malmö får man rabatt på nyköp av jeans i ekologisk bomull om man lämnar sina gamla slitna jeans. Dina utslitna byxor kommer att få nytt liv i ny skepnad via olika projekt och verksamheter och bli väskor, kassar, necessärer mm. ett lovvärt initiativ! Tycker Lars Petersson

UR:s serie Kvalitet

Svenskarnas textilkonsumtion har ökat med hela fyrtio procent de senaste tio åren. Men vad är det vi köper? U UR:s nya serie Kvalitet tar programledaren Camilla Thulin med tittarna på en resa långt bortom provrummen.

Read More

Ull-landet

2014-07-28 16.02.56
2014-07-28 16.02.56

 Ull håller fukt och värme, växterna njuter och frodas. Ull gör livet tufft för ogräs och sniglarna tycker inte om att krypa över ull.    Rådjuren skyr otvättad ull, men den göder jorden. här mår plantorna gott! I vår ullträdgård i Rottneros park blåser snurra, östan, västan och nordanvind in mot jordens mitt - eller är det ett frö? med vinden följer fåglar, fjärilar och massor av andra småkryp. 40 nyckelpigor vaktar vår odling. Fyra floder flyter fram, täcker jorden och ger fukt. Låt dig inspireras till ett eget ull-land av Fårfest i Kil och Ull-akademin.

Hur många föremål finns i en björk?

Missa inte klippet från Kulturnyheterna SVT om utställningen Ur Björk. 22 slöjdare ställer ut 350 föremål som tillverkats ur samma björk. Just nu - 14 juni - 26 juli 2014 - visas uställningen Ur Björk på på Galleri Björken i Sunne.

Och här hittar du mera information om tankarna bakom projektet och arbetet som lett fram till utställningen Ur Björk. Bland de personer som arbetat med detta är länshemslöjdskonsulenterna Carina Olsson från Region Värmland och Thomas Lööf från Västra Götalandsregionen.

Foto: Pia Jägstrand

Följ en slöjdbloggare!

Tidningen Hemslöjd
Tidningen Hemslöjd

Det är inte direkt ont om bloggar på nätet. Svårighetetn är väl ibland att hitta reda på sidor man faktiskt vill besöka. Här är ett tips på läsvärda och inspirerande slöjdbloggar som finns samlade på tidningen Hemslöjds webbsida. Följ någon av dem, eller kanske allihop?!

Förutom redaktionens egen blogg finns ytterligare fyra bloggar att bekanta sej med. Du hittar dem här: ahardslojdlifeHandarbetarenArga stickarenRock paper scissors

Ny bok om Plåtslöjd

bffr6geojcytngsxtpc3 DIY med konservburkar och kapsyler!

Plåtslöjd innehåller beskrivningar på hur du själv gör ljusstakar, kannor, blommor, ljuskronor, bullfat, broscher och mycket mer av konservburkar, dryckesburkar, kapsyler och kakformar. Materialet finns runt omkring oss - återbruka burkar och annat användbart du har hemma och skapa själv!

Här finns grunderna för plåtslöjden: presentation av material och verktyg du kan behöva och instruktioner om hur du klipper, bockar, viker, nitar, löder och gör mönster i plåten. Boken är rikt illustrerad med foton och instruktiva teckningar. Dessutom beskrivs hantverkets historia. Författarna har gjort drygt 20 beskrivningar till plåtslöjd du kan göra själv och många fler modeller att bli inspirerad av.

Kalle Forss och Gunnar Jeppsson har lång erfarenhet som plåtslöjdare och har arbetat många år som hemslöjdskonsulenter i Skåne respektive Blekinge. Läs mer om Hemslöjdens förlag.

 

Vad kan du göra med en stege?

upcycling-23
upcycling-23

Den här idén snurrar runt på Internet just nu. Roligt tycker undertecknad. Man blir ju fascinerad av alla idéer som kan uppstå. När man trodde att allt var påkommet, så dyker det upp en ny idé. Det är bara att suga i sig all kreativitet och bli inspirerad. Här är länk till bloggen där det finns fler roliga idéer. /Lars Petersson

Fårfest i Kil

ulltussarna_JPG-for-web-normal
ulltussarna_JPG-for-web-normal

Fåreningen Fårfest i Kil är en förening som brinner för fåret ur alla dess aspekter,  ullen, köttet, skinnet och fåret som landskapsvårdare. Föreningen jobbar för att öka intresset och kunskapen om fårets unika egenskaper genom att anordna Fårfest i Kil. Den 28 februari -  2 mars är det dags för åttonde upplagan som i år har temat EuFÅRia! –Idén med fårfesten är att samla alla får-, skinn- och ullfantaster för att knyta kontakt, lära hantverk, lyssna på föredrag, handla kvalitetsprodukter eller bara låta sig inspireras av allt fåret har att ge. På Fåreningens hemsida hittar du program, kursutbud, utställare och Torget. Torget – köp, sälj, sök och skänk – ” där vi kan komma över eller langa vidare det vi vill ha eller inte behöver längre! Då spar vi på resurserna och låter fler ta del av det vi har haft glädje av”.

En fin text om återbruk och att laga

Foto: Kajsa Grebäck

Foto: Kajsa Grebäck

Jag kan bara rekommendera läsning av Jonatan Malms text och funderingar om återbruk, lappa och laga igår och idag. Tänkvärt och insiktsfullt. Nu när årets mest konsumtionsstinna högtid står för dörren kan det vara skönt att vila i en tanke på hur det var och hur det är. Läs texten här. /Lars Petersson

Re Rag Rug - Nu är mattorna klara och visas snart på Färgfabriken!

Re Rag Rug logo
Re Rag Rug logo

Re Rag Rug är namnet på ett intressant och inspirerande projekt som vi har berättat om i ett tidigare blogginlägg. Det hela handlar om designarbetet med mattor, återbruk och experimentella tekniker. Under ett års tid har formgivarna Katarina Brieditis och Katarina Evans arbetat med att ta fram 12 olika mattor i helt olika tekniker gjorda av begagnade t-shirts, spillmaterial från textilindustrin mm. Arbetet med mattorna har man kunnat följa och finns fortfarande att ta del av i bloggen Re Rag Rug

Nu har de 12 månaderna gått och lika många mattor är klara....nästan. I en utställning på Färgfabriken som har vernissage 16 oktober visas 11 färdiga mattor och den 12:e görs färdig i uställningen. Utställningen visas 16-27 oktober 2013 på Färgfabriken i Stockholm. Läs mer på Färgfabrikens webbsida

I nya numret av tidningen Hemslöjd(nr 5/13)kan man läsa om Re Rag Rug i reportaget Den nya trasmattan. ...plus en massa annat(kan jag inte låta bli att tillägga) som handlar om slöjdandet kopplat till ett mer hållbart liv. Här kan du läsa om nya numret av Hemslöjden med tema Gör om - Gör nytt

Hemlöjdskonsument - 13 tips

Hemslöjdskonsument
Hemslöjdskonsument

Hemslöjdskonsument - Kreativitet och hemslöjd som verktyg för hållbar konsumtion av textilier. Det är namnet på en liten handbok med 13 tips som är ett av resultaten i en förstudie som drivs av organisationen Sveriges konsumenter. Här är några tankar bakom projektet: "Vi tror att kreativitet är en nyckel till hållbar utveckling, vilket även är hemslöjdens grundsten. Vi vill titta närmare på hur tankar om konsumtion, kunskap om textilier och hantverkskunskaper kan samverka för en mer hållbar framtid."

Läs mer om Hemslöjdskonsument och ladda ner handboken på Sveriges konsumenters webbsida som du hittar här

Nu knaprar vi på jordens kapital

foto: NASA, WWF
foto: NASA, WWF

Hu, rubriken andas undergång och mörka framtidsutsikter. Visst kan det kännas att vi går en dyster framtid till mötes. Om det känns omöjligt och nattsvart, finns det en möjlighet: börja fundera på hur jag som enskild gör mina val. Om du inte blir för deppig av detta ämne, så finns lite glada slöjdtips i slutet!

Organisationen Global Footprint Network beräknar tillsammans med WWF vilken dag på året vi konsumerat upp vad planeten Jorden förmår att leverera i form av resurser. Dagen kallas Earth Overshoot day och i år var det den 20 augusti som den inföll. Resten av året knaprar vi på resurser som inte kan återbildas. Trenden är tydlig enligt Global Footprint Network, vår konsumtion gör att Earth Overshoot day infaller några år tidigare varje år.

Det är inte hållbart att konsumtionen fortsätter i den takt som nu sker. Vi måste förändra våra konsumtionsmönster om vi vill göra så att Earth Overshoot day infaller den 31 december varje år, eller ännu hellre en bit in på nästa år.

Dystert kan man tänka. Vad kan jag göra? Det finns säkert tabeller och mallar för hur man kan beräkna vilka ekologiska fotavtryck mitt leverne gör. Om man inte vill drunkna i komplicerade räknesystem och förlora sig själv i en tabell kan det räcka med att fundera på vad man gör ett år. Hur reser jag? Vad äter jag? Försöker jag laga istället för att köpa nytt? Om jag köper nytt: tänker jag då på om det går att laga? En hantverksprodukt gjord i något inhemskt, förnyelsebart material har med största sannolikhet en lägre påverkan än en billig, massproducerad produkt av något material som är processat genom en industri. Tälj egna salladsbestick! Slit ut kläderna! Laga! Köp billiga stolar på loppis. Fixa till, pimpa och gör dem personliga. Den enda risk man tar är att ha kul! Och gör man det tillsammans med andra blir det kanske jättekul!