Slöjd lönar sig

bloggbild
bloggbild

Företaget Pöyry har gjort en undersökning där man simulerat vad som händer om man gör biodiesel av 6 miljoner kubikmeter ved. Utbytet av detta blir värden för ca 6 miljoner kronor samt skapar 300 arbetstillfällen. Vid utveckling av träprodukter, med samma vedmängd, skapas 17 000 arbetstillfällen och värdet på produkterna uppgår till 40 miljarder.

I Västra Götaland och Värmland kommer vi, med ett gäng slöjdare, att pröva samma modell om än i mindre skala. Vi utgår från en 23 m hög björk med en diameter på 30 cm. Hur många föremål kan skapas ur denna stock och hur många näverburkar får vi ut av nävret.

Kanske kan resultatet visa på femtiofaldig ökning även för slöjdade föremål gentemot att göra biodiesel av stocken. Vi kommer också att spara allt spill som blir vid föremålstillverkningen och av detta kanske vi kan göra biodiesel eller strö till kaninen eller….

Kanske kan vi dessutom räkna hem en betydande energivinst då ju slöjdens produktionsmetoder är resurssnåla. Vad skulle produktvärdet vara om slöjden tog sig an 6 miljoner kubikmeter ved? Projektet kommer att visas under 2014.

I Egna Händer

Projektet I Egna Händer stannade till i Hallsberg och där gjorde vi en workshop med Rustningsmakare Arne Olsén som handledare. Under den inledande presentationen knådade han till en snigel av en gaffel. Metall var alltså temat. Vi hade skaffat material på loppisar. Materialet var inköpt och utvalt. Det var medvetet för att betona vikten av materialets värde. Förhållningssättet till gratis material vs köpt blir olika när man väl sätter igång.

Vi lät prislapparna sitta kvar för att markera värdet. Materialbordet dominerades av bestick i nysilver och alpacka. De är lättare att böja och forma än rostfritt stål. Verktygen var enkla. Tänger, plåtsaxar, hammare, ett par borrar, några filar...

En bit gammal järnvägsräls (ja, vi var ju i Hallsberg!) fungerar alldeles utmärkt som städ när man behöver mothåll vid bearbetning med hammare. Kakformar, Ljuslyktor i de mest fantastiska former och material omdanades av deltagarnas ivriga händer.

Ibland kan det behövas fler än två händer. Här nitas några kak- och suffleformar ihop till en ljusstake.

Vi höll på en hel dag på kulturrummet AniAra i Hallsberg. AniAra drivs som ett socialt företag av en ekonomisk förening. Deltagarna är ungdomar som hamnat i ett "ingenmansland" mellan skola och den vanliga arbetsmarknaden. I kulturrummet AniAra ges möjligheter att utveckla sin skapande och hantverkliga sida i egen takt, till dess man är beredd att ta ytterligare ett steg i livet.

Läs mer om projekt I Egna Händer här

/Lars Petersson

Hållbarhetsfestival i Östersund 14 sep 2013

hallbarfestival

På två personers initiativ arrangeras en hållbarhetsfestival i Surfbukten i Östersund! "Tanken är att på ett nytt och spännande sätt presentera hållbarhet och miljöaktivism för folk som vanligtvis inte är med i ”miljösvängen”. Under dagen kommer det att hållas workshops och föreläsningar. Det blir också musik, tävlingar och mat. Fokus ligger på att förmedla att en hållbar livsstil också kan innebära en enklare livsstil".

. Dagen kommer att bjuda på olika aktiviteter, workshops, föreläsningar och musik samt möjlighet att ställa frågor till folk som har koll på det här med miljö och hållbarhet. Bland föreläsarna syns aktörer från många olika sektorer och det kommer att pratas om allt mellan farliga ämnen i vardagen, matproduktion, konsumtion, framtidens hållbara teknik och nya drivmedel till civil olydnad och hur man lever ett enklare liv.

- Att leva hållbart ska vara roligt och enkelt, grubblandet och handlingsförlamningen är över! menar initiativtagarna Katja Kristoffersson och Nina Österlöf på Naturskyddsföreningen Östersund.

http://www.hallbarhetsfestivalen.se/

RAW Ideas

stinas brygg hus
stinas brygg hus

Välkommen till RAW Ideas fredag 6 sept i SLITE på Gotland!

Platsen & Industrin

Återigen bjuder GRASP Studio i till Raw Ideas. En aktivitet man arrangerar för att skapa och förändra Gotland till en inspirerande och effektiv mötesplats för formgivning och kreativt kopplande till råvaror med hållbar utveckling som utgångspunkt. Under hela fredagen pågår föreläsningar och studiebesök med koppling till temat. Anländer du dagen innan eller stannar ytterligare en dag kan du besöka utställningen  "Den nya bostaden"  med textila förtecken på GRASP studio i Visby. Arkitekt Martina Eriksson presenterar konceptet. Läs mer och anmäl dig här!

Dörrmatta med inslag av tidningspapper

Min favorit när det gäller dörrmattor är den jag själv väver med inslag av tidningspapper och som jag sedan bandkantar.  Man kan välja vilka sidor man vill i en dagstidning, tänk bara på att sidorna måste vara så höga som du önskar bredden på mattan. Riv tidningssidan, i 2-3 delar, uppifrån och ner och rulla ihop till inslag.  Du kan använda slutet av varpen i en trasmattsväv eller använda dig av vävnotan som du hittar på Textil Hemslöjd. När du vävt klart syr du på ett band runt om mattan så att den håller längre.

Med vindens hjälp!

kvarnen web Kunde man förr mala sin säd eller såga sina stockar. Idag tar vi hjälp av vinden till el. På S:t Olofsholm, på Gotland, är det sällan vindstilla och en dag på sommaren arrangerar Hellvi hembygdsförening drakfest. Men vi börjar redan i mars - med en drakbyggardag. Då samlas vi en söndag och Rolle har dukat upp med material och kunskap. Det är då idéerna föds som sedan vidareutvecklas hemma. Så en varm sommardag samlas unga och gamla och flyger. Med de här!

killar med drake web  flicka med båtdrake web  familj med drake web

Och så blir det prisutdelning. första pris web

Första pris gick i år till Maj Snidare för en drake som flög galant!

En drakfest är inte svår att fixa till. Hitta en lagom blåsig plats som är öppen. Bjud in vänner och bekanta, sätt upp ett anslag i butiken och påminn om kaffekorg.

Det är kul med pris men inte nödvändigt. Rolle har gjort fina diplom. Gissa om de uppskattas!

Textilavfall

18
18

Vi konsumerar 15 kg kläder och hemtextilier per person och år i Sverige. Det är en ökning med 40 procent mellan år 2000 och 2009.

Varje person skänker i snitt 3 kg textilier till välgörenhet, medan 8 kg går till förbränning.

I dag saknas tekniker för att återvinna textilier. Det är ett problem eftersom tillverkningen slukar stora mängder vatten, energi, kemikalier och åkermark.

I slöjden återbrukas textilier på ett naturligt sätt, man gör om dem, lagar och till och med isolerar mellan timmerstockar med dem. När de till slut inte går att använda går de tillbaks till naturen eftersom de är nedbrytbara.

Enligt en artikel i NyTeknik arbetar KTH-professorer på att omvandla gamla textiler till nya.  Det nya materialet blir Viskos.  Läs artikeln

Svenska Röda Korset skickar samtidigt insamlade kläder som inte går att sälja till Nederländerna. Mottagarna är en organisation som heter KICI (Länk). De återbrukar också materialet och omvandlar dem till nya kläder, träliknande material och wellpapp.

Det är ett stort framsteg då Röda korset tidigare var tvungna att bränna osäljbara kläder. Tyvärr behövs inte kläderna i de drabbade länderna anser röda korset.

Att återanvända kläder på det här sättet verkar både komplicerat och konstlat för en slöjdare, men man måste antagligen återbruka textilier på olika sätt för att få bukt med problemet. Vi kan förstås också köpa färre kläder…

Det ska slöjdas i tid ...

Tänk om alla barn fick en veckas slöjdläger om året! Att jobba praktiskt med material från naturen, ute i naturen, skapar på lång sikt respekt för jordens resurser.

En vecka i juni varje år arrangeras ”Slöjden i skogen” för barn mellan 7 och 14 år i lilla byn Finnbacka några mil norr om Rättvik. Hemslöjdsföreningen, Finnbacka bystugeförening och SV Rättvik står som värdar för slöjdlägret som initierades av Astrid Lindqvist och arrangeras för nittonde året i rad. Lägret har varit igång så länge att de förstaårens barn är vuxna och jobbar själva som ledare. Lägret är mycket populärt och det är alltid kö på anmälningslistan.

Knotten härjar men de femtionio (59!) barnen är under fem dagar i rad fullt koncentrerade på sina uppgifter. Kreativiteten står högt i skyn. Under veckan provar barnen på flera olika tekniker och material. Rep av mattrasor till världens längsta hopprep. Pappersblommor av vackra krepp- och kolapapper till festlig utsmyckning. Blompinnar och dalahästar täljs och målas. Ullen formas till tovade älgar, grodor och fantasifigurer. Allt tar sin tid och får barnens alldeles egna personliga uttryck.

Ledarna städar undan efter dagens arbetspass och avslutar med att förbereda sig för lägrets sista dag. Knottbetten kliar, men vad gör det när man lycklig, efter en hel veckas slöjdande, kan ta hem sina troféer och drömma om nästa sommars slöjdläger !

Älgtrofé
Älgtrofé
Samling inför dagens slöjdande
Samling inför dagens slöjdande
Tovade mössor
Tovade mössor
Världens längsta hopprep av mattrasor
Världens längsta hopprep av mattrasor

Idag har jag fått vetskap om...

eva svensson 007web

... ännu en utbildning med återbruk! Eskilstuna folkhögskola har kursen Recycle Design - Återbrukskursen. En läsårsutbildning där man lär sig återbruka, göra nytt av kasserade föremål. Eva Svensson, utbildad hemslöjdskonsulent, är ansvarig för utbildningen. Hon menar att den är en väldigt bra väg in i slöjdens värld och att deltagarna verkligen tar ut svängarna och vågar testa tekniker och former. Detta tack vare att materialet man jobbar med inte kostar något, allt har skänkts till skolan på olika vis. Misslyckas man eller blir det inte som man tänkt har i alla fall inte kostnaden för material varit stor - istället har man fått massor med kunskap. Slutprodukten ska alltid vara välgjord och får inte upplevas begagnad. Till hösten är utbildningen redan fylld med deltagare, men du kan följa deras blogg för att ta del av verksamheten. Dessutom arrangerar man ett Fair trade forum 4-5 oktober. Kanske något för dig?

Skicka in ditt klädminne till UR!

Skicka in ditt klädminne till UR
Skicka in ditt klädminne till UR

Här är en hälsning som vi vidarebefordrar från UR:

UR arbetar just nu med ett program om kläder och hållbar utveckling. Till det programmet är vi på jakt efter intressanta, roliga, sorgliga och spännande historier om kläderna du har i din garderob.

Vi är särskilt ute efter dina ärvda eller begagnade plagg. Vi har redan bland annat fått in berättelser om en svartsjukekofta, en tröja från ett interneringsläger i 80-talets Polen och ett par get- lucky-trosor till redaktionen.

Tanken är att vi i höst skall filma plaggen och intervjua dess ägare till programmet. Så, om du har något plagg med en intressant historia får du gärna maila den till oss: kladminnet@ur.se Glöm inte att skicka med en bild!

Återbruk – vad är det vi gör?

Ljusstake

återbruk Återbruk är ett begrepp som vi ofta använder inom slöjden. Vi finner det ofta som rubrik för något som lockar till slöjdande, hållbart slöjdande.

Slöjd är en verksamhet som bottnar i en tradition av kunskaper i hantverk av olika slag. Slöjd kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en förmåga att kunna göra själv, utan alltför stora anordningar och hjälpmedel. Slöjdens kärna av kunskap finns i utövaren, i kroppen, i intellektet, i erfarenheten. Här finns lösningar på problem, när något gått sönder eller tjänat ut. Vi kan laga, göra om, ge ny funktion. Vi kan använda, bruka materialet igen. Återbruk. Att bruka är att ge något en funktion. Inom slöjden handlar det ofta om att göra saker som har en praktisk funktion. Kläder som kan värma oss när det är kallt, svalka oss när det är soligt eller skydda oss när det regnar och blåser. Vi kan slöjda saker av trä och metall som underlättar vår vardag. Möbler att vistas i, förvara i, saker att tillreda mat i, äta ur. Smidda knivar och redskap som hjälper oss. Vi kan göra allt detta med nytt material, eller använda material som redan haft en funktion. Återbruk. Om vi ser på materialets väg från ursprung till dess att det inte är användbart längre ur ett linjärt perspektiv blir valet av material väldigt viktigt. Plast kan vi hålla liv i ett tag, ibland. Men till slut går det inte längre. Vad händer då? Deponi på en soptipp, bränning i kraftvärmeverk, eller hamnar plastdelar och partiklar i haven där de samlas i fiskarnas gälar så de kvävs eller bildar plasten flytande öar?

Material som inte behöver processas fram i någon större utsträckning är lättare att hantera efter en tid. Trä, ull, lin och andra material vi brukar kalla naturmaterial finns hela tiden nära sin ursprungliga form. När vi slitit ut, lagat och tröttnat på våra slöjdade saker kan vi lättare och med godare samvete återföra dem till naturen. Vi behöver föra ett större mått av kretsloppstänkande i vår konsumtion. Vi kan se materialen vi använder som resurser hela tiden. Ett material som aldrig lämnar det ekologiska kretsloppet blir till nya resurser i komposten. Ju färre material ett föremål innehåller, ju lättare är det att laga, återbruka och kompostera.

/Lars Petersson

 

”Vi har allt, men det är också allt vi har”

medveten_gron-1

Rubriken är ett citat av den norske trubaduren och författaren Ole Paus. Vi fick det av Stefan Edman, biolog, föreläsare och politiskt sakkunnig i hållbarhetsfrågor för den tidigare regeringen. Stefan Edman var förmiddagens huvudtalare på konferensen Medveten Grön i Karlstad den 28 maj. Konferensen anordnades av Region Värmland och var en kulturkonferens om hållbarhet.

I sitt föredrag lyfte Stefan Edman den sociala dimensionen av hållbar utveckling. (De andra är den ekologiska och den ekonomiska). Det handlar om det goda livet för jordens befolkning. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom, medellivslängden stiger, medellönen höjs. Det betyder att konsumtionen ökar, vilket ställer större krav på att de varor och tjänster som konsumeras.

Ur ett ekologiskt perspektiv har jorden det knackigt. Vi tar ut alldeles för stora resurser av vad jorden har att erbjuda i form av råmaterial och energi. Överutnyttjandet är alldeles för stort och effekten blir en negativ klimatpåverkan. De insatser som gjorts genom att förbjuda en del växthusgaser har lett till att ozonlagret läker. Vi blir mer skyddade från solens skadliga uv-strålning. Däremot ökar utsläppen av koldioxid (CO2) som är klimatpåverkande.

Vad ska vi göra? Lösningen finns, enligt Stefan Edman, i en vanlig eka. Han målar upp en bild där vi sitter i en roddbåt med två åror. Den ena åran symboliserar ny ”grön” teknik. Men om man bara ror med en åra går det bara runt i en cirkel. För att hålla en stadig kurs mot ett hållbart samhälle behöver ro även med den andra åran, som är ”varsam livsstil”. För att den åran ska göra att vi rör oss framåt ska den röras av krafter som finns i en effektiv konsumtion i form av bl a miljömärkta varor, men även av icke materiell konsumtion som t ex kultur. Hela kulturområdet är för det mesta lite snällare ut ett hållbarhetsperspektiv än att köpa saker.

Slöjda mer! Gå en kurs! Sjung i kör! Gå på teater, bio och konserter! I slöjden möter du förnyelsebara naturmaterial och kunskaper om hur du, utan att förbruka mer energi än nödvändigt, gör,  lagar och återbrukar saker.

/Lars Petersson

TRÄ 2013, Virserum, Småland

TRA2013affisch

Nu har den dragit igång! En av årets viktigaste händelser! Trätriennalen TRÄ 2013 är en utställning där utmaningen är att hitta olika användning av materialet trä ur perspektivet hållbar utveckling. Om du vill vara med på Småland trädagar anmäler du dig senast den 7  juni via den här länken. Utställningens öppettider och övrig information får du här

/Lars Petersson

Allemansrätten och slöjd

Marklav

Marklav

Vi talar ofta om värdet att söka sitt slöjdmaterial i naturen. Det är en viktig del av slöjdens helhetstänkande, ”från ax till kaka”. Vi lyfter gärna fram att slöjdens material är de som finns i närheten och till hands. I perspektivet hållbar utveckling är just det närproducerade, det miljövänliga och det sociala starka argument som poängterar slöjdens kvalitéer.

Men vad gäller egentligen i skog och mark för oss som vill slöjda av material från naturen?

När det gäller blommor, både ettåriga och fleråriga, får de plockas såvida det inte finns regionala eller lokala undantag. Fridlysning av växter och djur ger dem oftast ett fullständigt skydd. Det innebär att du inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada den fridlysta arten.  För vissa arter kan det vara tillåtet att plocka en bukett åt sig själv, men inte mer än så. När det gäller fridlysning finns mer information på Naturvårdsverkets hemsida och på varje länsstyrelses hemsida finns de regionala skydden angivna.

Allemansrätten ger dig inte rätt att hugga ner eller på annat sätt skada växande träd. Om du vill fälla eller ta någon del av ett levande träd måste du ha markägarens tillstånd. Buskar nämns inte, men är med största säkerhet inte tillåtet att fälla en enbuske, mindre hassel eller annan växt med vedartad stam och buskliknande växtsätt. Mossor och lavar omfattas inte av den av den här regeln. De får troligen plockas, men inte i några större mängder och inte till försäljning. Här får du lära dig skillnaden mellan mossa och lav.

Så, vad återstår då för den slöjdare som vill finna sitt material i skogen?

Pinnar och kvistar som fallit till marken får du plocka. Se på Vildhjärtas hemsida vad det kan bli. Du kan plocka mossor och lavar i ringa omfattning, men inte i kommersiellt syfte

Allemansrätten ger oss en härlig möjlighet att röra oss ute i naturen. Vi kan gå, cykla, paddla och rida utan att fråga om lov. Du kan sitta på en sten och tänka eller bara tomglo. Allt detta är tillåtet så länge du tänker på ledorden ”inte störa, inte förstöra”. Allemanrätten bygger på den enskildes ansvar och omdöme. Du måste visa hänsyn till natur och djurliv, och mot markägare och andra som är ute.

Det är lätt att få uppfattningen att allemansrätten är något som funnits sedan människoaporna reste sig på två ben och började stöva runt i naturen, men begreppet ”allemansrätt” har troligen börjat användas någon gång på 1900-talets mitt. Allemansrätten är ingen lag och det finns ingen lag som definierar den exakt. Däremot finns det lagar som omger allemansrätten som reglerar vad som är tillåtet när vi vistas ute i naturen. Helt klart är att allemansrätten gäller för oss alla, inte bara dig som person utan även organisationer och näringslivet.

Om du hittar ett fint träd som du vill slöjda av och inte vet vems mark du är på: sök upp närmaste bebodda hus och fråga! Går inte det kan du via ekonomiska kartan hos Lantmäteriet få reda på fastighetsbeteckningen och sedan söka dig vidare via kommunen eller Skatteverket till vem som äger marken.

Var försiktig och varsam, men slöjda!

/Lars Petersson

Hemslöjd för en hållbar livsstil

suderbyn 2 web

Lite söder om Visby ligger Suderbyns ekoby. Här provar man sig fram för att leva så ekologiskt som möjligt. Och hit söker sig ungdomar från olika delar av Europa och är volontärer under en period. Samtidigt som de bidrar med arbetskraft får de kunskap och erfarenhet i utbyte.

Suderbyn

Just nu undersöker de hur hemslöjdens traditionella tekniker förhåller sig till en hållbar utveckling. Man vill skapa en livsstilsmodell på temat hemslöjd och hållbarhet. Tillsammans med Miljöverkstan i Visby har man erhållit medel till projektet från Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Självklart tog man kontakt med länets hemslöjdskonsulenter som under en dag arrangerade ett seminarium på temat trä och ull. Utifrån det beslutades att genomföra grundläggande kurser i trätekniker nu i vår och två dagar med ull till hösten. Här får man kännedom om material, verktyg och redskap samt hinner prova hur det är att slöjda. Sedan återstår mycket praktiserande som man får genom eget slöjdande innan man är fullärd.

De erfarenheter man kommer fram till i slutet av oktober, då projekttiden är slut, ska man sprida till bland annat andra ekobyar.

Prisvärt återbruk!

linneväska web
linneväska web

Under en vecka står återbruk på schemat för eleverna vid Textila hantverkslinjen på Gotlands Folkhögskola i Hemse. Då skapas det nytt av gamla kläder, ofta inköpta för en spottstyver på Kupan - Röda korsets butik. Under årens lopp har många kreativa idéer förverkligats, en del helt geniala. Som denna kasse sydd av ett avlagt linne. Kostas, som är pappa till väskan, sydde bara med en söm ihop linnet nertill och den sömmen blev botten i väskan. Klart och färdig att bära saker i! Idén var så bra att Kostas vann skolans återbrukspris för läsåret 2012-2013. Stort grattis! Återbruk står nu på schemat under ett helt läsår då skolan till hösten startar en ny utbildning, Återbruk & Sömnad.

Att återanvända olika produkter och material är en viktig miljöfråga. Kursen ska väcka miljöengagemang där återbruk ingår som en viktig pusselbit i vårt mål mot hållbar utveckling. Vi vill också ge kunskap om och insikt i vad vi som enskilda individer kan göra i vår vardag för att påverka vad som är hälsosamt för oss och för vår miljö. Läs mer om utbildningen här. Och du sista ansökningsdagen är 15 juni!

Skinn med Historia

I dalgångarna kring Undersåker och Åre låter den ekonomiska föreningen Fjällbete sina får beta av gräs och örter. Fåren håller dalgångarna öppna och gör miljön levande. Det är gotlandsfår som föds upp på ett sådant sätt att både kött och skinn får hög kvalité.  

När skinnen kommer till Lodbrokan, eller Helena som ligger bakom företaget, bereds de på traditionellt vis med redskap som räckspade, skrapa och dragvidja. Det som används för beredningen är rapsolja, äggula, gulsåpa, schampoo och balsam. Med den här metoden bevaras skinnets unika egenskaper, dessutom påverkas inte miljön nämnvärt. Helena har ett mycket nära samarbete med Fjällbete, vilket gör att hon känner fåren väl och kan ge skinnen en historia. Du kan läsa mer om Lodbrokan på lodbrokan.se

Det känns angeläget att visa på bra miljöfria producenter av skinnprodukter då den ”moderna” skinnindustrin fortfarande använder sig av krom för garvningsprocessen, kromet i skinnet kan orsaka allergier. Och om det bränns när det slängts i soporna kan det oxideras och omvandlas till sexvärt krom - ett väldigt giftigt ämne som är cancerframkallande och lagras i kroppen. Läs mer om kromet på Naturskyddsföreningens hemsida, sök på krom! www.naturskyddsforeningen.se

Du kan också läsa mer om skinn här på Slöjd Håller!!   Klicka här

Om härvträn på Youtube och om att repa upp tröjor

Tröja
Tröja

För några veckor sen blev jag påmind om det för de flesta inte alltför bekanta, men samtidigt i återbrukstider ack så fiffiga textilredskapet härvträ. I samma veva lärde jag mej ännu ett engelskt textilt ord. På nämnda språk heter härvträet "niddy noddy" (http://en.wikipedia.org/wiki/Niddy_noddy). Och gissa vad...på Youtube finns det(förstås) filmer om hur man gör härvor på denna tingest. Mer om det längre ner. ”Billigt-garn-Anna”, Gridjunky och mormor Anledningen till att jag kom in på det här med härvträn var att jag läste om två personer som gärna repar upp begagnade tröjor(även maskinstickade ”köpeströjor”) och stickar nytt. Mycket inspirerande att läsa om dem och samtidigt extra roligt när jag minns hur min egen mormor gärna gjorde samma sak med hemstickade sk hyllvärmare. Här är länkar till Billigt-garn-Anna och hennes "repa-upp-tips" på 365 saker du kan slöjda och till inlägget på Kurbits om Gridjunky i Kalifornien som också är inne på samma spår, dvs riva upp begagnade tröjor och använda garnet igen: http://www.365slojd.se/projects/733-repa-upphttp://www.kurbits.nu/2012/05/30/intressant-forhallningssatt-till-garnet/

Gör en härva - kanske med hjälp av en ”niddy noddy” För att det ska bli uthärdligt att sticka av det man repat upp behöver man ju härva garnet, tvätta det och hänga det på tork och med någon form av tyngd hängande i härvan, som "avkrullar"/rätar ut det krusiga stickmaterialet. Ifall man inte har/får tag i ett härvträ alternativt bygger ett själv(..jo det finns filmer om det också på nätet), så kan man förstås göra en härva genom att linda garnet över handen och armbågen eller sno det över en fåtöljrygg osv. Men här är i alla fall länken till en film om hur man använder ett härvträ: http://www.youtube.com/watch?v=t6JN6dUvRaU

Pia Jägstrand, länshemslöjdskonsulent i Norrbotten