Ta bort stearinfläckar

lena o jul 029

Nu när det är mörkt nästan hela dagen är det extra mysigt att tända många levande ljus. Har du otur så får du stearin på duken eller stearin som rinner ner i mässingsljustaken så det ser fult ut? Här kommer några tips.

Mässingsljusstaken sköljer du av i varmt rinnande vatten, men tänk på att lägga till exempel ett melittafilter i botten av diskhon så du inte får ner stearinet i avloppet.

När det gäller duken så brukar jag stoppa in den i frysen, så att stearinet blir så hårt att man kan bryta bort det. Lägg sedan ett läskpapper eller melittafilter på båda sidor av duken och stryk på baksidan av duken. Byt papper tills det inte längre suger upp något stearin.

Finns det fortfarande en fet fläck kvar så strö varmt potatismjöl på fläcken och låt ligga över natten. Borsta sedan bort mjölet eller tvätta hela duken i varmt tvålvatten.

OBS: Tänk på att vissa material, till exempel siden, kan ta skada av att man bryter bort stearinet, här får man gå försiktigt fram med läskpapper, strykjärn och tvättvatten som är anpassat till materialet.

Hållbara hem #3: Göra

foto:Thomas Lööf
foto:Thomas Lööf

Finns det något roligare än att göra det man behöver själv? Eller varför inte göra något att ge bort? Med slöjdens enkla principer klarar du det mesta utan maskiner och specialinredda lokaler. Behöver du handledning och hjälp på vägen kan du ta kontakt med länets hemslöjdskonsulent eller något av studieförbunden som finns på din ort. Just nu flödar utbudet av redesign, reuse och återbruk i hemslöjdskonsulenternas kursverksamhet och i studieförbundens kataloger.

I utställningen Rum för lust och list vägleds vi in i görandet med texten:

Göra
Om jag levde hållbart skulle jag göra och bo på samma yta. Jag skulle skapa mitt hem själv av sunda naturmaterial. Det blir billigt och själen får sin belöning.

 

Läs mer om slöjd och byggnadsvård på Nääs här.

Hållbara hem #2: Köpa

Det andra rummet på utställningen Rum för lust och list berättar hur den som inte kan eller vill hitta eller göra saker till sitt hem kan köpa förnuftigt. God kvalité och begagnat är viktiga begrepp när man vill handla. Val av material är också viktigt om man vill leva efter devisen varsam konsumtion. Välj närproducerat, förnyelsebara material och enkla konstruktioner som går att laga!

Köpa
Om jag levde hållbart skulle jag välja noga. Satsa på kvalitet och sunda material. Saker som håller i generationer. Det kostar nu men blir billigt i längden.

Läs mer om Slöjd och byggnadsvård på Nääs här.

Hållbara hem #1: Hitta

På Nääs utanför Göteborg huserar slöjd och byggnadsvård tillsammans. Där finns butik, utställningar, referenslitteratur och ett unikt materialbibliotek. Just nu finns utställningen Rum för lust och list där. Det är en inspirerande utställning som visar tre olika rum hur man kan genom att hitta, göra och köpa saker till sin bostad utan att tära på jordens begränsade resurser. Det är inte krångligt och det är roligt! Man behöver inte vara expert; det är enkelt och lättillgängligt.

Hitta
Om jag levde hållbart skulle jag ta vara på det som annars kastas. En personlig stil där bara fantasin sätter gränserna. Kul, unikt och nästan gratis!

Läs mer om Slöjd och byggnadsvård på Nääs här.

På UR Play - Samtal om hemslöjd och hållbarhet från biblioteksmässan

Bok & Biblioteksmässan arrangerades fem större seminarier med hemslöjd som tema. Det ena  som handlade om hemslöjden och hållbarhet finns se på UR Play. UR Samtiden - Bok och bibliotek Hemslöjden - om hållbarhet

Medverkande i samtalet är: John-Michael Ekeblad, designstrateg och formgivare baserad i New York, där han gör möbler av rivningsmaterial från Manhattans skyskrapor, och i Guyanas regnskogar där han tillsammans med lokalbefolkningen gör möbler av lianer. Anneli Palmsköld, fil. dr i etnologi, programansvarig för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Lars Petersson, länshemslöjdskonsulent och aktiv på bloggen Slöjd håller. Louise Ungerth, chef för Konsument och Miljö, Konsumentföreningen Stockholm. Maria Westerberg alias Vildhjärta, pinnplockerska och sagomakerska i de värmländska skogarna. Moderator: journalisten John Chrispinsson

Om hållbarhet & miljö på Bok&Bibliotek

Det är HEMSLÖJDENS år i år!  På Bok & Bibliotek arrangeras 5 stora seminarier och 30 spännande monterprogram. Välkommen till HEMSLÖJDEN på bokmässan! Monter B03:72 kommer att sprudla av böcker och aktiviteter! Hela programmet kan du  skriva ut här. Fredag 28 september kl 13.00 - 13.45  HEMSLÖJDEN – om hållbarhet och miljö

Medverkande: John-Michael Ekeblad, designstrateg och formgivare baserad i New York, där han gör möbler av rivningsmaterial från Manhattans skyskrapor, och i Guyanas regnskogar där han tillsammans med lokalbefolkningen gör möbler av lianer, Anneli Palmsköld, fil. dr i etnolog, programansvarig för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Lars Petersson, länshemslöjdskonsulent och aktiv på bloggen Slöjd håller, Louise Ungerth, chef för Konsument och Miljö, Konsumentföreningen Stockholm, Maria Westerberg alias Vildhjärta, pinnplockerska och sagomakerska i de värmländska skogarna. John-Michael Ekeblad deltar via Skype.

Moderator: journalisten John Chrispinsson

Arr. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och Hemslöjdens förlag i samarbete med Nämnden för hemslöjdsfrågor, Sveriges Hemslöjdskonsulenter och Studieförbundet Vuxenskolan samt Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Konsumentföreningen Stockholm.

Konsumtion - plast

kåsa2

Jag går fortfarande och tänker på det här med konsumtion. Konsumtion betyder ju förbrukning. Och vi förbrukar för mycket av jordens resurser. Det är inte bra ur perspektivet hållbar utveckling. Det är ingen bra utveckling. Om vi ska kunna lämna över en värld till kommande generationer som ger dem förutsättningar att leva ett, vad vi idag definierar som, ett gott liv så behöver vi tänka om när det gäller vår konsumtion. Förbrukning; vad förbrukar du idag? Hur förflyttar du dig från en plats till en annan? Vad har du på dig? Vad har processen fram till dina kläder förbrukat på sin väg från råmaterialet till färdigt plagg? Jag hörde på radio att det finns hela öar av plast i våra hav. Öar som flyter runt som består av ihopklumpade rester av plastartiklar. Dessutom finns en stor mängd små, små plastpartiklar i vattnet som följer med plankton som bl a valar äter. Dessa öar kan ses som en effekt av vår alltför höga konsumtion/ förbrukning. Vi förbrukar för mycket. Om plasten istället återvinns så behöver det inte tillverkas så mycket ny plast. Vi kan på så sätt fortsätta att förpacka mycket produkter men minska förbrukningen av resurser. Plast kan vara komplicerat att återvinna, det finns väldigt många olika plasttyper som alla har varierande innehåll.

Plast är relativt beständigt och förstörs långsamt. Det åldras och förlorar sina egenskaper över tid. Att det är svårt att destruera lockar till att använda plasten i ett återbrukssyfte. Plast kan ingå i olika slöjdsammanhang med återbruksprofil. Men är det verkligen saker vi behöver? Hur hade resursförbrukningen sett ut om vi istället gjort saken av ett material som finns som kan återföras i ett naturligt kretslopp genom t ex kompostering?

Lars Petersson, länshemslöjdskonsulent i Örebro län 

Det är inte lätt med alla R!

Trädparken soffa, web

I parken vid Lummelundagrottan på Gotland finns denna soffa placerad. Gjord av begagnade lastpallar fungerar den som en kolsänka. Läs mer om kolsänkor i en av våra fördjupningstexter, här. Lars har ju, så fint, förklarat de fem R:n i tidigare inlägg, men här tycker jag att det kan vara både Re-duce, Re-cycle och Re-design, lite beroende på hur man tolkar det hela. Re-duce - jag återanvänder lastpallar, Re-cycle - jag ger lastpallarna "nytt liv" och Re-design - en ny form, endast pimpad med bets. Eller har jag missförstått? Hur som är det häftigt att man kan göra en trädgårdssoffa av lastpallar och få den så bra. Dessutom kan de stå ute året runt och är helt ok att sitta i.

Vill du läsa mer om Lummelunda trädpark och soffan gör du det här.

5 R # 5

Foto:  Lars Petersson
Foto: Lars Petersson

Fem R Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.

R # 5: Re- design = omforma, omkonstruera; ”pimpa”

Mycket av det vi brukar kalla återbruk kan rymmas inom begreppet Re-design. Här kan fantasin flöda! Vi kan förädla, förfina, förbättra och förhöja upplevelsen av att föremål. Vad som är utgångsmaterialet är kanske inte det viktiga. Det kan vara ett fynd från en loppis, något som stått undanställt i källaren eller det där som man ärvt utan att veta exakt var det ska placeras. Funktionen kan ändras. Uttrycket kan moderniseras. Att ”pimpa” är ett begrepp som är aktuellt idag. Det kan rymmas inom redesign. Det handlar då om att förädla, förfina, pynta med en viss dragning mot det extravaganta. Ibland kan det upplevas som något provocerande i betydelsen att det man gjort signalerar ett ställningstagande.

5 R # 4

Petflaskor blir tröjor. Foto: Lars Petersson
Petflaskor blir tröjor. Foto: Lars Petersson

Fem R

Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.

R # 4: Re- cycle = återvinna, ny funktion.

Att återvinna material innebär att ett, eller flera material görs om eller till ett nytt material. Processen är ofta industriell. Plast är ett problematiskt material eftersom det finns så många olika beståndsdelar och egenskaper i olika plastmaterial. Det vi slänger i plaståtervinningen förbränns, vilket anses vara en form av återvinning, eftersom den energi som finns lagrad i plasten tas tillvara under förbränningen. Sorterade plaster, som tex PET-flaskor som du lämnar in i affären där du köpte flaskorna, är lättare att göra om till nya material. Det finns sport och friluftskläder som är gjorda i fleecematerial som ursprungligen är plastflaskor. Även gamla förbrukade fisknät används som material till vissa textilier. Återvinning inom slöjden stimulerar kreativiteten och fantasin. En tjock bordsskiva i furu från sjuttiotalet kan idag upplevas som omodern och ful. Med lite slöjdkunskaper och påhittighet kan skivan räcka till pallar, skåp och hyllor. Det går nästan att göra en ny hallinredning av ett rejält matsalsbord! Ju färre material som ett föremål innehåller, ju lättare är det att återvinna, vare sig det sker industriellt eller hantverksmässigt. Om du kikar på äldre trähus, på vinden till exempel, där stommen är synlig möts du kanske av bjälkar som tydligt kommer från andra hus. Det kan vara ett uttag för en sträva som är kvar, eller andra spår av tidigare konstruktioner. Återvinning är verkligen inte något nytt. Det är materialbesparande och hushåller med jordklotets resurser.

Miljövänlig limfärg

Limfarg Foto: Peter Ahlberg"Limfärgerna har hamnat i bakvattnet av moderna vattenburna färger. Fördelarna som finns vad gäller miljö- och hälsoaspekter borde göra att de användes mer. Har man en gång provat limfärger, inser man hur användbara de är. Dessutom både billiga och enkla att själv tillverka. Vit limfärg består av lim, krita och vatten. Limmet kan vara animaliskt eller vegetabiliskt, ofta ett cellulosalim. Krita kan man köpa i säck till liten kostnad, den vackraste nyansen ger malmökritan."

Här kan du läsa Peter Ahlbergs fördjupningstext om den miljövänliga limfärgen!

5 R # 3

Stol av Anders Lindberg. Foto Thomas Harrysson
Stol av Anders Lindberg. Foto Thomas Harrysson

Fem R

Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.

R # 3: Re- duce = redusera, vara resurssnål, inte använda mer material, resurser, energi än nödvändigt

Hur åstadkommer vi föremål som vi behöver utan att förbruka mer resurser än nödvändigt? Det är en av våra utmaningar i framtiden. Här kan den industriella produktionen lära mycket av slöjden och hantverket. Bara genom att klyva ut sitt material ur en stock gör att slöjdaren kan tillverka starka och hållbara saker i dimensioner som vore otänkbara om materialet sågats ut utan att följa fiberriktningen. Väl utnyttjat räcker utgångsmaterialet långt. Slöjdprocessen är till stor del fri från tillförd energi som är olje- eller kolbaserad. Om materialet till slöjprodukten är hämtad från närområdet är vinsten ännu större. I framtiden kommer det bli allt viktigare att tänka ”hela vägen” från råvara till färdig produkt. Slöjdaren kan lätt deklarera sina produkter när det gäller material, energi och miljömässigt.

5 R # 2

Loppisfynd. Foto: Lars Petersson
Loppisfynd. Foto: Lars Petersson

Fem R Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.

R # 2: RE- use = återanvända med bibehållen funktion. Köpa begagnat.

Det som någon har ledsnat på kan glädja någon annan. Mycket av det som slängs på en soptipp är kanske inte utslitet utan kan få ett längre liv i ett annat hem. Ofta kan man använda saken direkt utan att göra något åt den, men lika ofta kan det vara roligt att t ex klä om en sits, eller hänga på en skön kudde för svanken, för att sätta lite personlig prägel. Återanvändning är en insats för en hållbar utveckling. Det finns flera lokala och rikstäckande hemsidor och   Facebookgrupper där det sker byten av saker. Kanske har du något som någon        annan vill ha? Och har du tur finns det du söker därute någonstans. Sakerna byter ägare utan handel med pengar och grejerna används ett varv till. Väldigt bra för miljön, ekonomin och kanske träffar du en vän och hållbarhetsfrände på köpet.

5 R # 1

foto:Kajsa Grebäck
foto:Kajsa Grebäck

Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.

R # 1: Re- pair = reparera. Laga. Lappa. Måla om.

Ju färre material ett föremål består av, ju lättare är det att laga. Om det dessutom är naturmaterial från växt-, och/ eller djurriket som inte förädlats till oigenkännlighet, så är det enklare att reparera själv. Grundinställningen bör vara att reparation är förstahandsalternativet när något har gått sönder. Alltför mycket hamnar på kommunernas deponi,  d v s soptippen.

Med lite grundläggande kunskaper inom slöjd går det som en dans att lappa ett par byxor eller några utslitna armbågar på en skjorta. Traditionella möbler som är tillverkade av massivt trä är lätta att laga jämfört med stolar, bord och skåp som består av en stomme av spånskiva, MDF-board eller plast. De äldre möblerna är ofta logiskt sammansatta, så det är inte så svårt att förstå hur man på bästa sätt plockar isär, justerar och sätter ihop igen. Andra skador som kantstötta hörn eller avbrutna ben kräver lite mer kunskap, men värdet att laga är större än att slänga! På äldre byggnader brukar fönster vara den mest utsatta delen, förutom taket. Det finns många kurser i fönsterrenovering och varje fönster som lagats med traditionella metoder är en kulturhistorisk insats och upprätthållande av kunskap.

Midsommarkrans

midsommar och väv 077

  Trolsk är natten i midsommartid, laddad av naturens magi, det är nu man kan se in i framtiden. Det gäller att passa på att ta för sig, plocka, samla och spara dagg, blommor och löv. Midsommarnatten är en av årets kortaste nätter och tros ofta ha en alldeles speciell kraft. Vissa säger att man skall plocka sju sorters blommor att lägga under kudden för att få möjlighet att se sin tillkommande i drömmen, andra anser att det skall det vara nio sorter. Jag väljer att gå ut och plocka, löv, blommor och blad som jag binder till en krans för midsommarfesten.  Jag väljer löv och blommor efter tillgång och doft, binder blomma efter blomma tillsamman med löv och blad med en lintråd som håller för att dra åt hårt, så att kransen håller formen hela midsommarnatten. Samt gör det möjligt att bara lägga blomsterkransen på komposten när blommorna vissnat och helgen är över.

Den fantastiska ullen

Tvättad vit råull
Tvättad vit råull

"Ullslöjden påverkar inte det globala klimatet. Men mikroklimatet tätt intill dig kan påverkas drastiskt – till det bättre! Ullplagg håller dig varm i rå kyla. Och skyddar vid brandtillbud, eftersom ullen är svårantändlig. Ulltextilier dämpar också ljud i hem och kontor." Så skriver Alan Waller om ull i den senaste fördjupningstexten. Här kan du läsa hela texten

Hemslöjden på Liljevalchs

sortering

Nu är alla löven uppackade! Nästan 2000 kom i retur och de var inslagna i wellpapp eller bubbelplast. Och dessutom väl tejpade. En del hade ju låg transportsträcka med flera omlastningar men några blev inlämnade direkt vid dörren på Liljevalchs. Det är alltså alla löv som ska ingå i det kollektiva verket "Ser du löven för alla träd" som är en del av utställningen Hemslöjden på Liljevalchs. Hållbar utveckling vad det gäller slöjd vill vi visa på utställningen, så självklart sorterade vi allt emballage, och det blev mycket.

Ett annat syfte med utställningen är att visa att det är kul att slöjda och att alla kan. I verkstan kan du prova själv, men även få hjälp av de två handledarna som finns på plats. Ibland har vi slöjddemonstrationer - när och vad kan du läsa om på SLÖJDKALENDERN. Där lägger vi upp aktuell information.

Den 6 juni öppnar vi - Välkommen!

Hampa en förnybar resurs

Hampans styrka, stora draghållfasthet och motståndskraft mot väta gör att det fått ett stort användningsområde inom repslageriet. Det passar bra att tillverka snören, rep och säckar av.

"Hampans fibrer och ved är starka och samtidigt mycket lätta. Den kombinationen utnyttjas i kompositer för att minska vikten på komponenter inom tåg-, flyg- och bilindustrin. En fördel är att styrkan kvarstår även vid stora temperaturväxlingar. Inom byggområdet används hampans vedämne som armering i cement, lera eller kalk." Det är Git Skoglund som skriver om hampans mångsidiga användning i den senaste av våra fördjupningstexter "Hampa en förnybar resurs" (PDF).

Här finns samtliga fördjupningstexter samlade och kan laddas ner som PDF-filer. Ännu fler texter är under arbete, nästa vecka kommer t.ex. en text om ull av Alan Waller.

 

 

Hektiska tider!

blomster i trädgården

Det växer så det knakar, ja man nästan hör hur blommorna sträcker på sig och visst är det en härlig tid. Fågelsång dygnet runt! Man borde göra som skomakar´n, ta semester mellan hägg och syren!

Drömmar - just nu har vi fullt upp med utställningsarbete inom Hemslöjden. Runt om i Sverige pågår olika utställningar med anledning av 100 års firandet. På Allt om hemslöjd hittar du förhoppningsvis en utställning nära dig eller på en plats du redan planerat att besöka under sommaren.

Information om de stora utställningarna på Djurgården i Stockholm och i Vadstena hittar du på Hemslöjden 100 år  men även på Liljevalchs konsthalls sida och på Nordiska museets sida. Läs och inspireras innan du besöker utställningarna. För dem får du inte missa. Väv på Nordiska museet har redan öppnat!