Ny bok om Plåtslöjd

bffr6geojcytngsxtpc3 DIY med konservburkar och kapsyler!

Plåtslöjd innehåller beskrivningar på hur du själv gör ljusstakar, kannor, blommor, ljuskronor, bullfat, broscher och mycket mer av konservburkar, dryckesburkar, kapsyler och kakformar. Materialet finns runt omkring oss - återbruka burkar och annat användbart du har hemma och skapa själv!

Här finns grunderna för plåtslöjden: presentation av material och verktyg du kan behöva och instruktioner om hur du klipper, bockar, viker, nitar, löder och gör mönster i plåten. Boken är rikt illustrerad med foton och instruktiva teckningar. Dessutom beskrivs hantverkets historia. Författarna har gjort drygt 20 beskrivningar till plåtslöjd du kan göra själv och många fler modeller att bli inspirerad av.

Kalle Forss och Gunnar Jeppsson har lång erfarenhet som plåtslöjdare och har arbetat många år som hemslöjdskonsulenter i Skåne respektive Blekinge. Läs mer om Hemslöjdens förlag.

 

Fårfest i Kil

ulltussarna_JPG-for-web-normal
ulltussarna_JPG-for-web-normal

Fåreningen Fårfest i Kil är en förening som brinner för fåret ur alla dess aspekter,  ullen, köttet, skinnet och fåret som landskapsvårdare. Föreningen jobbar för att öka intresset och kunskapen om fårets unika egenskaper genom att anordna Fårfest i Kil. Den 28 februari -  2 mars är det dags för åttonde upplagan som i år har temat EuFÅRia! –Idén med fårfesten är att samla alla får-, skinn- och ullfantaster för att knyta kontakt, lära hantverk, lyssna på föredrag, handla kvalitetsprodukter eller bara låta sig inspireras av allt fåret har att ge. På Fåreningens hemsida hittar du program, kursutbud, utställare och Torget. Torget – köp, sälj, sök och skänk – ” där vi kan komma över eller langa vidare det vi vill ha eller inte behöver längre! Då spar vi på resurserna och låter fler ta del av det vi har haft glädje av”.

Nu knaprar vi på jordens kapital

foto: NASA, WWF
foto: NASA, WWF

Hu, rubriken andas undergång och mörka framtidsutsikter. Visst kan det kännas att vi går en dyster framtid till mötes. Om det känns omöjligt och nattsvart, finns det en möjlighet: börja fundera på hur jag som enskild gör mina val. Om du inte blir för deppig av detta ämne, så finns lite glada slöjdtips i slutet!

Organisationen Global Footprint Network beräknar tillsammans med WWF vilken dag på året vi konsumerat upp vad planeten Jorden förmår att leverera i form av resurser. Dagen kallas Earth Overshoot day och i år var det den 20 augusti som den inföll. Resten av året knaprar vi på resurser som inte kan återbildas. Trenden är tydlig enligt Global Footprint Network, vår konsumtion gör att Earth Overshoot day infaller några år tidigare varje år.

Det är inte hållbart att konsumtionen fortsätter i den takt som nu sker. Vi måste förändra våra konsumtionsmönster om vi vill göra så att Earth Overshoot day infaller den 31 december varje år, eller ännu hellre en bit in på nästa år.

Dystert kan man tänka. Vad kan jag göra? Det finns säkert tabeller och mallar för hur man kan beräkna vilka ekologiska fotavtryck mitt leverne gör. Om man inte vill drunkna i komplicerade räknesystem och förlora sig själv i en tabell kan det räcka med att fundera på vad man gör ett år. Hur reser jag? Vad äter jag? Försöker jag laga istället för att köpa nytt? Om jag köper nytt: tänker jag då på om det går att laga? En hantverksprodukt gjord i något inhemskt, förnyelsebart material har med största sannolikhet en lägre påverkan än en billig, massproducerad produkt av något material som är processat genom en industri. Tälj egna salladsbestick! Slit ut kläderna! Laga! Köp billiga stolar på loppis. Fixa till, pimpa och gör dem personliga. Den enda risk man tar är att ha kul! Och gör man det tillsammans med andra blir det kanske jättekul!

Det ska slöjdas i tid ...

Tänk om alla barn fick en veckas slöjdläger om året! Att jobba praktiskt med material från naturen, ute i naturen, skapar på lång sikt respekt för jordens resurser.

En vecka i juni varje år arrangeras ”Slöjden i skogen” för barn mellan 7 och 14 år i lilla byn Finnbacka några mil norr om Rättvik. Hemslöjdsföreningen, Finnbacka bystugeförening och SV Rättvik står som värdar för slöjdlägret som initierades av Astrid Lindqvist och arrangeras för nittonde året i rad. Lägret har varit igång så länge att de förstaårens barn är vuxna och jobbar själva som ledare. Lägret är mycket populärt och det är alltid kö på anmälningslistan.

Knotten härjar men de femtionio (59!) barnen är under fem dagar i rad fullt koncentrerade på sina uppgifter. Kreativiteten står högt i skyn. Under veckan provar barnen på flera olika tekniker och material. Rep av mattrasor till världens längsta hopprep. Pappersblommor av vackra krepp- och kolapapper till festlig utsmyckning. Blompinnar och dalahästar täljs och målas. Ullen formas till tovade älgar, grodor och fantasifigurer. Allt tar sin tid och får barnens alldeles egna personliga uttryck.

Ledarna städar undan efter dagens arbetspass och avslutar med att förbereda sig för lägrets sista dag. Knottbetten kliar, men vad gör det när man lycklig, efter en hel veckas slöjdande, kan ta hem sina troféer och drömma om nästa sommars slöjdläger !

Älgtrofé
Älgtrofé
Samling inför dagens slöjdande
Samling inför dagens slöjdande
Tovade mössor
Tovade mössor
Världens längsta hopprep av mattrasor
Världens längsta hopprep av mattrasor

Återbruk – vad är det vi gör?

Ljusstake

återbruk Återbruk är ett begrepp som vi ofta använder inom slöjden. Vi finner det ofta som rubrik för något som lockar till slöjdande, hållbart slöjdande.

Slöjd är en verksamhet som bottnar i en tradition av kunskaper i hantverk av olika slag. Slöjd kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en förmåga att kunna göra själv, utan alltför stora anordningar och hjälpmedel. Slöjdens kärna av kunskap finns i utövaren, i kroppen, i intellektet, i erfarenheten. Här finns lösningar på problem, när något gått sönder eller tjänat ut. Vi kan laga, göra om, ge ny funktion. Vi kan använda, bruka materialet igen. Återbruk. Att bruka är att ge något en funktion. Inom slöjden handlar det ofta om att göra saker som har en praktisk funktion. Kläder som kan värma oss när det är kallt, svalka oss när det är soligt eller skydda oss när det regnar och blåser. Vi kan slöjda saker av trä och metall som underlättar vår vardag. Möbler att vistas i, förvara i, saker att tillreda mat i, äta ur. Smidda knivar och redskap som hjälper oss. Vi kan göra allt detta med nytt material, eller använda material som redan haft en funktion. Återbruk. Om vi ser på materialets väg från ursprung till dess att det inte är användbart längre ur ett linjärt perspektiv blir valet av material väldigt viktigt. Plast kan vi hålla liv i ett tag, ibland. Men till slut går det inte längre. Vad händer då? Deponi på en soptipp, bränning i kraftvärmeverk, eller hamnar plastdelar och partiklar i haven där de samlas i fiskarnas gälar så de kvävs eller bildar plasten flytande öar?

Material som inte behöver processas fram i någon större utsträckning är lättare att hantera efter en tid. Trä, ull, lin och andra material vi brukar kalla naturmaterial finns hela tiden nära sin ursprungliga form. När vi slitit ut, lagat och tröttnat på våra slöjdade saker kan vi lättare och med godare samvete återföra dem till naturen. Vi behöver föra ett större mått av kretsloppstänkande i vår konsumtion. Vi kan se materialen vi använder som resurser hela tiden. Ett material som aldrig lämnar det ekologiska kretsloppet blir till nya resurser i komposten. Ju färre material ett föremål innehåller, ju lättare är det att laga, återbruka och kompostera.

/Lars Petersson

 

”Vi har allt, men det är också allt vi har”

medveten_gron-1

Rubriken är ett citat av den norske trubaduren och författaren Ole Paus. Vi fick det av Stefan Edman, biolog, föreläsare och politiskt sakkunnig i hållbarhetsfrågor för den tidigare regeringen. Stefan Edman var förmiddagens huvudtalare på konferensen Medveten Grön i Karlstad den 28 maj. Konferensen anordnades av Region Värmland och var en kulturkonferens om hållbarhet.

I sitt föredrag lyfte Stefan Edman den sociala dimensionen av hållbar utveckling. (De andra är den ekologiska och den ekonomiska). Det handlar om det goda livet för jordens befolkning. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom, medellivslängden stiger, medellönen höjs. Det betyder att konsumtionen ökar, vilket ställer större krav på att de varor och tjänster som konsumeras.

Ur ett ekologiskt perspektiv har jorden det knackigt. Vi tar ut alldeles för stora resurser av vad jorden har att erbjuda i form av råmaterial och energi. Överutnyttjandet är alldeles för stort och effekten blir en negativ klimatpåverkan. De insatser som gjorts genom att förbjuda en del växthusgaser har lett till att ozonlagret läker. Vi blir mer skyddade från solens skadliga uv-strålning. Däremot ökar utsläppen av koldioxid (CO2) som är klimatpåverkande.

Vad ska vi göra? Lösningen finns, enligt Stefan Edman, i en vanlig eka. Han målar upp en bild där vi sitter i en roddbåt med två åror. Den ena åran symboliserar ny ”grön” teknik. Men om man bara ror med en åra går det bara runt i en cirkel. För att hålla en stadig kurs mot ett hållbart samhälle behöver ro även med den andra åran, som är ”varsam livsstil”. För att den åran ska göra att vi rör oss framåt ska den röras av krafter som finns i en effektiv konsumtion i form av bl a miljömärkta varor, men även av icke materiell konsumtion som t ex kultur. Hela kulturområdet är för det mesta lite snällare ut ett hållbarhetsperspektiv än att köpa saker.

Slöjda mer! Gå en kurs! Sjung i kör! Gå på teater, bio och konserter! I slöjden möter du förnyelsebara naturmaterial och kunskaper om hur du, utan att förbruka mer energi än nödvändigt, gör,  lagar och återbrukar saker.

/Lars Petersson

Allemansrätten och slöjd

Marklav

Marklav

Vi talar ofta om värdet att söka sitt slöjdmaterial i naturen. Det är en viktig del av slöjdens helhetstänkande, ”från ax till kaka”. Vi lyfter gärna fram att slöjdens material är de som finns i närheten och till hands. I perspektivet hållbar utveckling är just det närproducerade, det miljövänliga och det sociala starka argument som poängterar slöjdens kvalitéer.

Men vad gäller egentligen i skog och mark för oss som vill slöjda av material från naturen?

När det gäller blommor, både ettåriga och fleråriga, får de plockas såvida det inte finns regionala eller lokala undantag. Fridlysning av växter och djur ger dem oftast ett fullständigt skydd. Det innebär att du inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada den fridlysta arten.  För vissa arter kan det vara tillåtet att plocka en bukett åt sig själv, men inte mer än så. När det gäller fridlysning finns mer information på Naturvårdsverkets hemsida och på varje länsstyrelses hemsida finns de regionala skydden angivna.

Allemansrätten ger dig inte rätt att hugga ner eller på annat sätt skada växande träd. Om du vill fälla eller ta någon del av ett levande träd måste du ha markägarens tillstånd. Buskar nämns inte, men är med största säkerhet inte tillåtet att fälla en enbuske, mindre hassel eller annan växt med vedartad stam och buskliknande växtsätt. Mossor och lavar omfattas inte av den av den här regeln. De får troligen plockas, men inte i några större mängder och inte till försäljning. Här får du lära dig skillnaden mellan mossa och lav.

Så, vad återstår då för den slöjdare som vill finna sitt material i skogen?

Pinnar och kvistar som fallit till marken får du plocka. Se på Vildhjärtas hemsida vad det kan bli. Du kan plocka mossor och lavar i ringa omfattning, men inte i kommersiellt syfte

Allemansrätten ger oss en härlig möjlighet att röra oss ute i naturen. Vi kan gå, cykla, paddla och rida utan att fråga om lov. Du kan sitta på en sten och tänka eller bara tomglo. Allt detta är tillåtet så länge du tänker på ledorden ”inte störa, inte förstöra”. Allemanrätten bygger på den enskildes ansvar och omdöme. Du måste visa hänsyn till natur och djurliv, och mot markägare och andra som är ute.

Det är lätt att få uppfattningen att allemansrätten är något som funnits sedan människoaporna reste sig på två ben och började stöva runt i naturen, men begreppet ”allemansrätt” har troligen börjat användas någon gång på 1900-talets mitt. Allemansrätten är ingen lag och det finns ingen lag som definierar den exakt. Däremot finns det lagar som omger allemansrätten som reglerar vad som är tillåtet när vi vistas ute i naturen. Helt klart är att allemansrätten gäller för oss alla, inte bara dig som person utan även organisationer och näringslivet.

Om du hittar ett fint träd som du vill slöjda av och inte vet vems mark du är på: sök upp närmaste bebodda hus och fråga! Går inte det kan du via ekonomiska kartan hos Lantmäteriet få reda på fastighetsbeteckningen och sedan söka dig vidare via kommunen eller Skatteverket till vem som äger marken.

Var försiktig och varsam, men slöjda!

/Lars Petersson

Hemslöjden på Liljevalchs

sortering

Nu är alla löven uppackade! Nästan 2000 kom i retur och de var inslagna i wellpapp eller bubbelplast. Och dessutom väl tejpade. En del hade ju låg transportsträcka med flera omlastningar men några blev inlämnade direkt vid dörren på Liljevalchs. Det är alltså alla löv som ska ingå i det kollektiva verket "Ser du löven för alla träd" som är en del av utställningen Hemslöjden på Liljevalchs. Hållbar utveckling vad det gäller slöjd vill vi visa på utställningen, så självklart sorterade vi allt emballage, och det blev mycket.

Ett annat syfte med utställningen är att visa att det är kul att slöjda och att alla kan. I verkstan kan du prova själv, men även få hjälp av de två handledarna som finns på plats. Ibland har vi slöjddemonstrationer - när och vad kan du läsa om på SLÖJDKALENDERN. Där lägger vi upp aktuell information.

Den 6 juni öppnar vi - Välkommen!

Och vi som trodde att vi kunde flytta ut!

Ulf Bolander, Nora

Några sköna vårdagar har vi allt haft. Åtminstone i södra delen av landet. Vi har kunnat sitta ute i solen och slöjda. Men så kom det ett bakslag med kyla och snö. Kanske stannar kung Bore över påsk. Men hav tröst! Flytta in täljbänken, huggkubben, verktygen och träet i vardagsrummet. Med färskt trä och handverktyg faller det blöta, tunga spånet ner på golvet. Det blir minimalt med damm och lätt att städa. Samla spånet i papperspåse så blir det bra att tända brasan i kaminen med, eller så går det att kompostera. Träslöjd behöver inte ske i särskilda lokaler, utan fungerar utmärkt i "möblerade rum" och så kan man ju umgås med andra samtidigt,  även om de andra inte täljer. Energisnålt, socialt och ekonomiskt! Slöjd Håller!

En textil hyllning!

blommor webb

En hel bukett blommor vill jag ge projektet "En textil hyllning" från Halland. "Grundidén med en textil hyllning är att visa unga hur man kan återbruka det överskott av textilier – med fokus på fina handarbeten – som idag finns på loppisar eller hemma i byrålådorna. Dessutom vill vi medvetandegöra ett hållbart tänkande kring textil och belysa ett textilt kunnande som är på väg att försvinna." Det läser jag i texten som Marita Jönsson, Utvecklare slöjd och konsthantverk i Region Halland skickade till mig. Kolla på deras hemsida - där får du massor med idéer om hur du kan återbruka textil. Du får även förslag på hur du kan jobba med textil inom textilslöjden eller skapande skola. Beskrivningar på hur du gör, även visuellt och så information om projektet, formgivarna och inte minst förslag på diskussionsfrågor för att föra debatten vidare. Verkligen läsvärt!

Gör en frögömma!

Sensommaren är här och det är hög tid att samla  frön till nästa års odlingssäsong. Eftersom det blir många olika sorter och en del är pyttesmå tycker jag att det är bra att lägga dem i frögömmor. Av ett kvadratiskt papper gör du lätt ett kuvert, fyller det med torra frön och skriver utanpå vilka frön det är, samt datum när du stoppat ner dem i påsen. Så är det bara att spara kuverten på ett torrt ställe – snart är det vår igen och en ny odlingssäsong. Får du gott om fröpåsar kan du dela med dig till vänner och bekanta. Lätt att skicka på posten! – Eller tänk dig ett julbrev innehållandes blomfrön!

Gömman gör du så här: Ta ett kvadratiskt papper, ca 20 x 20 cm Vik det från hörn till hörn så en triangel bildas Lägg triangelns bas, med vikningen, mot dig, spetsen pekar från dig. Vik den högra spetsen vid basen upp mot den västra sidan på triangeln så att spetsen pekar något över mitten på sidan.

Vik den vänstra spetsen på samma vis mot den högra sidan. Vik ner den ena triangeln som bildas, över vikningarna.

Sy i en knapp på den nedvikta triangeln och genom alla papperslagren. Gör en snodd och fäst den på den andra triangeln som får bilda locket. Skriv frösort och datum på kuvertet andra sida.

Plast eller metall, vilket är materialet i din virknål?

virknål Virkning har som teknik inte många år på nacken och populariteten går upp och ner. Utskälld har den blivit med jämna mellanrum men just nu är den populär och har kommit till heders igen. Kul! Det enda redskap som behövs är en ”pinne med krok” i ena änden och med hjälp av den dras tråden genom öglor så arbetet växer fram. Virknålen – redskapet kan vara gjord i olika material men vanligast idag är nog metall eller plast. Förr kunde virknålen även vara tillverkad av ben.

Vill du virka och samtidigt vara lite miljömedveten skippar du virknålen i plast men även den i metall. Istället kan du tälja dig en i trä. På bloggen "365 saker du kan slöjda" finns i ruta 319 en bra beskrivning på hur du gör.

Alternativ finns – undvik plast, minska plastkontinenten!

Nytt nummer av Hemslöjd

Hemslöjd Det senaste numret av Hemslöjd har kommit.  Här kan du läsa om Eva Melldahl som har slöjden som verktyg och alltid står på den lilla människans sida. Hur hon med slöjdens hjälp visar på demokrati, föreningsteknik och projektledning.

Du kan även läsa om Allan Wallers arbete i Etiopien. ”De som saknar jord att odla kan köpa ull och karda och spinna för att sälja på marknaden. Det har haft betydelse” säger Allan som lärt ut hur man enkelt kan tillverka både kardor och spinnrock.

Läs också hur Thomas Thwaites tillverkar en brödrost, hela vägen från malm till limpa. ”Jag trodde det skulle vara ganska enkelt att utvinna järn ur en stenklump och att jag var smartare än en stenåldersmänniska” funderar Thomas.

Å så kan du återvinna en lastpall till en kryddhylla!

Hemslöjd hittar du på bibblan eller skaffa en egen prenumeration här.

Det som göms i snö…

plastpåseDet tråkiga med våren är all plast som kommer fram när snön smält. Och varför blir det så? Vet du om att världens största soptipp ligger i Stilla havet och uppskattningsvis innehåller 100 miljoner ton skräp – en flytande plastkontinent dubbelt så stor som Texas. Detta kan ses som ett stort miljöhot och du kan läsa mer här. tygkasse

En sak kan du göra åt det hela. En liten sak – men många bäckar små… Vägra att använda plastkasse när du ska bära saker! Ta en väska, korg eller tygkasse.  Med lite händighet syr du lätt en kasse, kolla här. Även en korg kan du säkert åstadkomma, om inte annat så på en kurs, Sätergläntan har, Stockholm har och Skåne har!

Men först, läs mer om plasten som miljöhot.

Förvandla kransen till ett halsband!

pappershalsband Ruta 292 på 365 saker du kan slöjda triggade igång min skaparlust. ”Gör en krans av en gammal bok” var uppmaningen men jag bytte boken till min dotters slutuppsats och gjorde ett halsband till henne av den. Istället för ståltråd trädde jag upp "pärlorna" på ett sidenband som hon knyter runt halsen. Det blev verkligt uppskattat och hon får komplimanger av både kvinnor och män. Nu bär hon stolt sina kunskaper både i huvudet och runt halsen! Så här gör du...

Foto Sofia Nygren

Virkade dukar och gamla spetsar…

Tavla av Ulrika Björkman Tavla av Ulrika Björkman Tavla av Ulrika Björkman …är populära att återbruka på olika vis. Ganska enkelt gör du en skål av en virkad eller stickad plätt. Kolla på # 35 på 365 saker du kan slöjda.

Är du lycklig ägare till en samling dukar men tycker att du har ”tummen mitt i handen”? Då kan du ta kontakt med Ulrika Björkman. Hon driver företaget women before us och gör sinnliga tavlor av gamla spetsar. Med stor respekt tar hon hand om din samling och kreerar den till ett nytt konstverk. I det bakar hon inte bara in din textil utan även vördnaden för den kvinna som tillverkat den. Textilen ges ett nytt liv som är anpassat till vårt sätt att använda den.

I väntan på boken…

fjädeerbolar Har leklusten infunnit sig? Den gör ju det i vårens tid. Varför inte börja med en fjäderboll från Kina. Ja det är idén som kommer därifrån, bollen måste du göra själv. Beskrivning hittar du på 365 saker du kan slöjda, #311, här.

Fjäderbollen är en leksak från Kina och kanske en föregångare till badminton, där spelade man med en ”spade” liknande bordtennisracket. Hur som kan den ju brukas som påskpynt, men roligast är att leka med den…

Lek väl!

Självklart ska barn ha leksaker!

Men inte behöver de tillverkas på andra sidan jorden. Och inte ska det behövas köpt energi för att leka med dem. Leksaker kan vara både roliga, hållbara och miljövänliga – i tillverkning, när de brukas och när de inte behövs mer. Det bästa är att göra dem själv, och ännu bättre tillsammans med barnen. Behöver du idéer och kunskap? I maj kommer boken SMÅSLÖJD. Barn slöjdar med vuxna, från Hemslöjdens förlag. Tjuvkika och beställ boken här.

Dags för fastlagsris!

Så här i fastetider är det kul att göra sitt eget pynt till riset. Och vad kan stå för mer hållbar utveckling är ullens vackra lockar!  Använd dem naturfärgade eller om du vill ha en kulör på dem föreslår jag att du färgar dem med lökskal. Det är enkelt. Använd de yttersta skalen, de torra som man plockar bort. Koka dem tillsammans med vatten, ca ½ liter, i 15 minuter. Lägg i ullockarna och se till att färgbadet täcker dem. Låt sjuda i ytterligare 15minuter. Ta upp och skölj i rent ljummet vatten.  Torka lockarna, om det ska gå fort - i en handduk. Klart för att pynta riset!

Årets stickstämma

Spedetröja Att delta i en stickstämma fyller på både energi och kunskap. Det förstår man inte minst av hur snabbt deltagarplatserna tar slut. Årets stämma äger rum  den 21 - 24 juli på Önnestads folkhögskola. Här planerar man för många olika kurser men även gemensamma föreläsningar och programpunkter. På bloggen står det "Skåne + sommar + stickstämma = sant" och det stämmer säkert.

När vi på Gotland genomförde stickstämman, det är ett antal år sedan, bestämde jag mig för att göra en skånsk spedetröja. I julas blev den klar, snacka om hållbart arbete! På årets stickstämma ingår säkert återigen en kurs med spedetröjor. Följ bloggen om stämman så får du veta det mesta och särskilt när biljetterna släpps, då gäller det att vara snabb - de har en strykande åtgång! Här läser du mer.