Återbruk – vad är det vi gör?

Ljusstake

återbruk Återbruk är ett begrepp som vi ofta använder inom slöjden. Vi finner det ofta som rubrik för något som lockar till slöjdande, hållbart slöjdande.

Slöjd är en verksamhet som bottnar i en tradition av kunskaper i hantverk av olika slag. Slöjd kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en förmåga att kunna göra själv, utan alltför stora anordningar och hjälpmedel. Slöjdens kärna av kunskap finns i utövaren, i kroppen, i intellektet, i erfarenheten. Här finns lösningar på problem, när något gått sönder eller tjänat ut. Vi kan laga, göra om, ge ny funktion. Vi kan använda, bruka materialet igen. Återbruk. Att bruka är att ge något en funktion. Inom slöjden handlar det ofta om att göra saker som har en praktisk funktion. Kläder som kan värma oss när det är kallt, svalka oss när det är soligt eller skydda oss när det regnar och blåser. Vi kan slöjda saker av trä och metall som underlättar vår vardag. Möbler att vistas i, förvara i, saker att tillreda mat i, äta ur. Smidda knivar och redskap som hjälper oss. Vi kan göra allt detta med nytt material, eller använda material som redan haft en funktion. Återbruk. Om vi ser på materialets väg från ursprung till dess att det inte är användbart längre ur ett linjärt perspektiv blir valet av material väldigt viktigt. Plast kan vi hålla liv i ett tag, ibland. Men till slut går det inte längre. Vad händer då? Deponi på en soptipp, bränning i kraftvärmeverk, eller hamnar plastdelar och partiklar i haven där de samlas i fiskarnas gälar så de kvävs eller bildar plasten flytande öar?

Material som inte behöver processas fram i någon större utsträckning är lättare att hantera efter en tid. Trä, ull, lin och andra material vi brukar kalla naturmaterial finns hela tiden nära sin ursprungliga form. När vi slitit ut, lagat och tröttnat på våra slöjdade saker kan vi lättare och med godare samvete återföra dem till naturen. Vi behöver föra ett större mått av kretsloppstänkande i vår konsumtion. Vi kan se materialen vi använder som resurser hela tiden. Ett material som aldrig lämnar det ekologiska kretsloppet blir till nya resurser i komposten. Ju färre material ett föremål innehåller, ju lättare är det att laga, återbruka och kompostera.

/Lars Petersson

 

”Vi har allt, men det är också allt vi har”

medveten_gron-1

Rubriken är ett citat av den norske trubaduren och författaren Ole Paus. Vi fick det av Stefan Edman, biolog, föreläsare och politiskt sakkunnig i hållbarhetsfrågor för den tidigare regeringen. Stefan Edman var förmiddagens huvudtalare på konferensen Medveten Grön i Karlstad den 28 maj. Konferensen anordnades av Region Värmland och var en kulturkonferens om hållbarhet.

I sitt föredrag lyfte Stefan Edman den sociala dimensionen av hållbar utveckling. (De andra är den ekologiska och den ekonomiska). Det handlar om det goda livet för jordens befolkning. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom, medellivslängden stiger, medellönen höjs. Det betyder att konsumtionen ökar, vilket ställer större krav på att de varor och tjänster som konsumeras.

Ur ett ekologiskt perspektiv har jorden det knackigt. Vi tar ut alldeles för stora resurser av vad jorden har att erbjuda i form av råmaterial och energi. Överutnyttjandet är alldeles för stort och effekten blir en negativ klimatpåverkan. De insatser som gjorts genom att förbjuda en del växthusgaser har lett till att ozonlagret läker. Vi blir mer skyddade från solens skadliga uv-strålning. Däremot ökar utsläppen av koldioxid (CO2) som är klimatpåverkande.

Vad ska vi göra? Lösningen finns, enligt Stefan Edman, i en vanlig eka. Han målar upp en bild där vi sitter i en roddbåt med två åror. Den ena åran symboliserar ny ”grön” teknik. Men om man bara ror med en åra går det bara runt i en cirkel. För att hålla en stadig kurs mot ett hållbart samhälle behöver ro även med den andra åran, som är ”varsam livsstil”. För att den åran ska göra att vi rör oss framåt ska den röras av krafter som finns i en effektiv konsumtion i form av bl a miljömärkta varor, men även av icke materiell konsumtion som t ex kultur. Hela kulturområdet är för det mesta lite snällare ut ett hållbarhetsperspektiv än att köpa saker.

Slöjda mer! Gå en kurs! Sjung i kör! Gå på teater, bio och konserter! I slöjden möter du förnyelsebara naturmaterial och kunskaper om hur du, utan att förbruka mer energi än nödvändigt, gör,  lagar och återbrukar saker.

/Lars Petersson

En dag i konsten att återanvända - Örebro

affisch_20130324

[gallery ids="5530"] På söndag den 24 mars anordnas en dag i konsten att återanvända. Det är ABF Örebro och Länshemslöjdskonsulenterna vid Örebro läns museum som tillsammans vill visa och inspirera hur du med egna händer kan ge kläder, möbler, saker och skrot nytt liv. Och det är roligt! Detaljerat program hittar du här.

Kolla också projektet I Egna Händers blogg/ hemnsida

På söndag håller vi öppet mellan kl 11.00-15.00 på ABF-Örebro, Drottninggatan 38, Örebro. Fri entré. Kravmärkt fairtradekladdkaka finna att köpa om du blir fikasugen.

Nu spricker löven ut!

lövpublik web

Det närmar sig vernissage för det kollektiva verket "Ser du löven för alla träd" som ska vara med på utställningen Hemslöjden på Liljevalchs i sommar. På Gotland har ett sjuttiotal löv blivit klara och visas just nu på Langska huset i Visby. På museet i Uppsala finns ännu en lövhög att beskåda.Att botanisera bland dessa löv är spännande, fantasieggande och imponerande. Hur är det gjort, hur har man tänkt? Vilken energi och arbetstid man lagt ner! Lövmakarna som står för skapandet känner sig stolta och delaktiga.   -Tänk att få skapa en del av ett konstverk som görs av 2 000 personer runt om i landet. I olika tekniker och material men med samma entusiasm för slöjden.

Blir du nyfiken kan du se mer här, eller här eller här eller här. Eller sök på "Ser du löven för alla träd".

Varsam konsumtion

skålar

Vi lever till stor del i ett samhälle som bygger på att vi konsumerar – köper och brukar - varor och tjänster. Konsumtionen framhålls som en viktig motor i samhället.  Men konsumtionen kräver stora resurser. Oavsett om det handlar om en högteknologisk pryl, en flygresa till andra sidan jordklotet eller en paprika som odlats i en konstgjord miljö. Vi behöver börja fundera på vad som är en bra och vad som är en dålig sak. En sak som är billig är kanske bra för den egna plånboken. Någon annan får betala, med sin hälsa, miljö och/eller livskvalité. God design är inte bara en vacker sak. En produkt som kännetecknas av god design har hela produktens livscykel i fokus. God design betyder också att du som kund kan få svar på frågor om produktens ursprung, miljöpåverkan och etiska sammanhang.  Slöjd har sitt ursprung i ett sammanhang där kunskaper om att ta tillvara material och dess egenskaper var avgörande för föremålens funktion och livslängd. Den traditionen lever vidare bland dagens slöjdare.  Småskalighet, närhet och återbruk har stor aktualitet idag. Att slöjda för eget bruk eller köpa slöjd är en handling som markerar ett förhållningssätt som tar avstånd från ”köp och släng”. Slöjd är varsam konsumtion. I framtiden kommer vår konsumtion att fokusera på kvalité, upplevelser och deltagande. Slöjden bär på alla dessa ingredienser.

Lars Petersson, länshemslöjdskonsulent i Örebro län

Mer hållbarhet för slöjden i skolan!

skolslöjd I den nya läroplanen betonas hållbar utveckling och att slöjden har ett ansvar för att koppla samman miljö och resurshushållning. I det som måste läras ut för årskurs 4-6 står det:

"Slöjden i samhället

• Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material."

Återbruk blir en framtidsfråga och det är bara att hoppas på att eleverna svarar ja på den.

På högstadiet ska eleverna studera hur olika material produceras ur ett hållbarhetsperspektiv.  Så här står det i läroplanen:

"Slöjden i samhället

• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.

• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv."

Hur mycket resurser går åt för att producera olika textila material? Hur mycket förorenar ett textilt material? Och hur påverkas de som arbetar inom textilbranschen. Svåra men viktiga frågor och med goda kunskaper kan man sedan påverka. Det finns goda förutsättningar för medvetna konsumenter.

Den nya läroplanen och de nya kursplanerna för slöjd hittar du här.

Källa: Slöjdforum 02/11.

Handla rättvist!

Vävda väskor Slöjd är världsomspännande, och slöjdar gör man i alla kulturer.  Och i alla kulturer handlar man med slöjd. Många gånger är souvenirer slöjdade – eller ska i alla fall se ut att vara det. Men hur är det med prissättningen? Inte alltid rimlig ur tillverkarsynpunkt.

Rättvis handel bygger på en öppen dialog och respekt för en rättvisare världshandel. Det ger en hållbar utveckling, värderar kvinnors arbete lika som männens, förhindrar barnarbete och arbetar för en säker och hälsosam arbetsmiljö.

Bildens väskor har kvinnor i Bolivia vävt. Här kan du se hur man väver i Guatemala.

Pinnstol Tur & Retur

Nu startar vi projekt Pinnstol Tur & Retur! Det är ett samarbete mellan Konsthantverkarna i Örebro och Länshemslöjdskonsulenten i Örebro län,  Lars Petersson. Vi vill med pinnstolen som utgångspunkt inspirera och väcka tankar om hållbar utveckling, kreativitet och det egna skapandet. Anledningen till att vi valt pinnstolen är att det är ett allmängiltigt föremål som vi tror de flesta har en relation till. Dessutom är pinnstolen tillverkad av massivt trä, har en enkel konstruktion och är lätt att laga, förändra och forma om. Om man inte har någon pinnstol hemma, så brukar de vara lätt att få tag på via second hand, loppisar, auktioner mm. Projektet inbjuder alla och envar att vara med. Till sommaren vill vi visa alla härliga, målade, pimpade, omgjorda pinnstolar på en utställning hos Konsthantverkarna i Örebro. Vill du veta mer så kommer vår blogg "Pinnstol Tur & Retur" att fyllas på med information, inspiration och bilder under hela våren. Pinnstol Tur & Retur finns också på Facebook. Där finner du också kontaktuppgifter för ytterligare information.