Fårfest i Kil

ulltussarna_JPG-for-web-normal
ulltussarna_JPG-for-web-normal

Fåreningen Fårfest i Kil är en förening som brinner för fåret ur alla dess aspekter,  ullen, köttet, skinnet och fåret som landskapsvårdare. Föreningen jobbar för att öka intresset och kunskapen om fårets unika egenskaper genom att anordna Fårfest i Kil. Den 28 februari -  2 mars är det dags för åttonde upplagan som i år har temat EuFÅRia! –Idén med fårfesten är att samla alla får-, skinn- och ullfantaster för att knyta kontakt, lära hantverk, lyssna på föredrag, handla kvalitetsprodukter eller bara låta sig inspireras av allt fåret har att ge. På Fåreningens hemsida hittar du program, kursutbud, utställare och Torget. Torget – köp, sälj, sök och skänk – ” där vi kan komma över eller langa vidare det vi vill ha eller inte behöver längre! Då spar vi på resurserna och låter fler ta del av det vi har haft glädje av”.

Nu knaprar vi på jordens kapital

foto: NASA, WWF
foto: NASA, WWF

Hu, rubriken andas undergång och mörka framtidsutsikter. Visst kan det kännas att vi går en dyster framtid till mötes. Om det känns omöjligt och nattsvart, finns det en möjlighet: börja fundera på hur jag som enskild gör mina val. Om du inte blir för deppig av detta ämne, så finns lite glada slöjdtips i slutet!

Organisationen Global Footprint Network beräknar tillsammans med WWF vilken dag på året vi konsumerat upp vad planeten Jorden förmår att leverera i form av resurser. Dagen kallas Earth Overshoot day och i år var det den 20 augusti som den inföll. Resten av året knaprar vi på resurser som inte kan återbildas. Trenden är tydlig enligt Global Footprint Network, vår konsumtion gör att Earth Overshoot day infaller några år tidigare varje år.

Det är inte hållbart att konsumtionen fortsätter i den takt som nu sker. Vi måste förändra våra konsumtionsmönster om vi vill göra så att Earth Overshoot day infaller den 31 december varje år, eller ännu hellre en bit in på nästa år.

Dystert kan man tänka. Vad kan jag göra? Det finns säkert tabeller och mallar för hur man kan beräkna vilka ekologiska fotavtryck mitt leverne gör. Om man inte vill drunkna i komplicerade räknesystem och förlora sig själv i en tabell kan det räcka med att fundera på vad man gör ett år. Hur reser jag? Vad äter jag? Försöker jag laga istället för att köpa nytt? Om jag köper nytt: tänker jag då på om det går att laga? En hantverksprodukt gjord i något inhemskt, förnyelsebart material har med största sannolikhet en lägre påverkan än en billig, massproducerad produkt av något material som är processat genom en industri. Tälj egna salladsbestick! Slit ut kläderna! Laga! Köp billiga stolar på loppis. Fixa till, pimpa och gör dem personliga. Den enda risk man tar är att ha kul! Och gör man det tillsammans med andra blir det kanske jättekul!

”Vi har allt, men det är också allt vi har”

medveten_gron-1

Rubriken är ett citat av den norske trubaduren och författaren Ole Paus. Vi fick det av Stefan Edman, biolog, föreläsare och politiskt sakkunnig i hållbarhetsfrågor för den tidigare regeringen. Stefan Edman var förmiddagens huvudtalare på konferensen Medveten Grön i Karlstad den 28 maj. Konferensen anordnades av Region Värmland och var en kulturkonferens om hållbarhet.

I sitt föredrag lyfte Stefan Edman den sociala dimensionen av hållbar utveckling. (De andra är den ekologiska och den ekonomiska). Det handlar om det goda livet för jordens befolkning. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom, medellivslängden stiger, medellönen höjs. Det betyder att konsumtionen ökar, vilket ställer större krav på att de varor och tjänster som konsumeras.

Ur ett ekologiskt perspektiv har jorden det knackigt. Vi tar ut alldeles för stora resurser av vad jorden har att erbjuda i form av råmaterial och energi. Överutnyttjandet är alldeles för stort och effekten blir en negativ klimatpåverkan. De insatser som gjorts genom att förbjuda en del växthusgaser har lett till att ozonlagret läker. Vi blir mer skyddade från solens skadliga uv-strålning. Däremot ökar utsläppen av koldioxid (CO2) som är klimatpåverkande.

Vad ska vi göra? Lösningen finns, enligt Stefan Edman, i en vanlig eka. Han målar upp en bild där vi sitter i en roddbåt med två åror. Den ena åran symboliserar ny ”grön” teknik. Men om man bara ror med en åra går det bara runt i en cirkel. För att hålla en stadig kurs mot ett hållbart samhälle behöver ro även med den andra åran, som är ”varsam livsstil”. För att den åran ska göra att vi rör oss framåt ska den röras av krafter som finns i en effektiv konsumtion i form av bl a miljömärkta varor, men även av icke materiell konsumtion som t ex kultur. Hela kulturområdet är för det mesta lite snällare ut ett hållbarhetsperspektiv än att köpa saker.

Slöjda mer! Gå en kurs! Sjung i kör! Gå på teater, bio och konserter! I slöjden möter du förnyelsebara naturmaterial och kunskaper om hur du, utan att förbruka mer energi än nödvändigt, gör,  lagar och återbrukar saker.

/Lars Petersson

Komposttider - härliga tider!

kompost körsbärsgården,web

Det finns så mycket positivt med våren! Ljuset, värmen och komposten! Att återigen kunna kompostera trädgårdsavfallet ger en rikedomskänsla. Inte minst så här på våren då jag kan gräva ur den jord som maskar och annat småkryp förvandlat mitt trädgårdsavfall till. En mylla rik på näring och med en frisk doft av vår. Har du inte komposterat tidigare är det hög tid att börja. En kompost kan du bygga av gamla brädor eller kanske rent av en lastpall eller två. Fördelen med att spika ihop en behållare är att det blir mer lätthanterligt. Avfall och mylla hålls på plats så att säga. Det tar nämligen något år innan det blir jord. Bäst är om du har tre fack i din kompost. I det första lägger du det avfall som ska komposteras, mellanfacket innehåller fjolårets avfall och i det sista facket är jorden nästan klar och då har det redan gått två vintrar.

Hemligheten med en lyckad kompost är att blanda avfallet, gräsklipp och löv blandas med mindre kvistar. Under sommartid kan skal och grönsaksrester från hushållet komposteras. Det är viktigt att det inte blir för blött i komposten, då kan du lägga i lite sågspån eller tidningspapper och blir det för torrt är det bara att vattna.

Lätt som en plätt - testa själv!

Varsam konsumtion

skålar

Vi lever till stor del i ett samhälle som bygger på att vi konsumerar – köper och brukar - varor och tjänster. Konsumtionen framhålls som en viktig motor i samhället.  Men konsumtionen kräver stora resurser. Oavsett om det handlar om en högteknologisk pryl, en flygresa till andra sidan jordklotet eller en paprika som odlats i en konstgjord miljö. Vi behöver börja fundera på vad som är en bra och vad som är en dålig sak. En sak som är billig är kanske bra för den egna plånboken. Någon annan får betala, med sin hälsa, miljö och/eller livskvalité. God design är inte bara en vacker sak. En produkt som kännetecknas av god design har hela produktens livscykel i fokus. God design betyder också att du som kund kan få svar på frågor om produktens ursprung, miljöpåverkan och etiska sammanhang.  Slöjd har sitt ursprung i ett sammanhang där kunskaper om att ta tillvara material och dess egenskaper var avgörande för föremålens funktion och livslängd. Den traditionen lever vidare bland dagens slöjdare.  Småskalighet, närhet och återbruk har stor aktualitet idag. Att slöjda för eget bruk eller köpa slöjd är en handling som markerar ett förhållningssätt som tar avstånd från ”köp och släng”. Slöjd är varsam konsumtion. I framtiden kommer vår konsumtion att fokusera på kvalité, upplevelser och deltagande. Slöjden bär på alla dessa ingredienser.

Lars Petersson, länshemslöjdskonsulent i Örebro län

Rödfärga!

Rödfärgat husStår du i begrepp att rödfärga huset? Det är en lämplig tid nu, varmt och lite fuktigt i luften. Och så blir det gjort innan nattfrosten slår till, dygnstemperaturen måste vara över 5 grader när man rödfärgar. Tänk på att det finns flera olika fabrikat av rödfärg och kulörerna kan skilja. Dessutom finns det både ljus och mörk Falu rödfärg.  Eller varför inte göra sin egen färg – enklare än du tror och billigt! Här på ruta465 bjuder bloggen 365 saker du kan slöjda på receptet.

Möbler av det rätta virket

En väl använd bordsyta. Obehandlad, vacker efter många års brukI en artikel i Svenska Dagbladet den 19 mars 2011 beskrivs några tydliga trender inom möbeltillverkningen. Från Carl Malmstens Furniture studies vid Linköpings universitet kommer vindpustar som berättar att trärena ytor efterfrågas. Gärna av inhemska träslag. Kunderna efterfrågar åtgärdsbara ytor i sin strävan att omge sig med mer hållbara och miljövänliga möbler. Att en obehandlad yta behöver skötas för att bli långlivad verkar inte bekymra kunderna. En annan trend som beskrivs i artikeln är man i framtiden kommer att köpa färre saker och efterfrågar ursprunget för varje sak. Kunden vill veta var möbeln är tillverkad, av vem och av vad.

Till sist konstateras att ett bra alternativ till en obehandlad yta är rena linoljor, utan lösningsmedel. Med en ren, lokalt producerad linolja blir träytan lätt att underhålla och lätt att bättra på.

Allt detta ligger helt i linje med slöjdens karaktärsdrag. Slöjden har varit och är:

  • lokalt producerad och resurssnål
  • av material som hämtats i närområdet.

Produktion av slöjd innebär

  • en marginell miljöpåverkan och
  • nästan obefintligt bruk av petroleumprodukter.

Förresten: När får vi se den första kravmärkta linoljan? Eller finns den redan?

En skinnväst till alla!

skinnväst Det skulle man verkligen önska – kanske inte just nu men det är inte långt till hösten och då behövs den igen. Just nu pågår en skinnutställning på Langska huset i Visby. Här kan du se resultatet av den skinnutbildning som Skinnriket har drivit på Gotlands folkhögskola. Arton kvinnor har lärt sig att förädla det gotländska lammskinnet till attraktiva produkter. Efter utbildningen kommer flera av dem att starta egna företag med en produktion av lammskinnsprodukter. Och Gotland  kommer att öka marknaden med närproducerade kläder. Mera kan du läsa här!

Utställningen är öppen 12-16 till och med annandag påsk. Stängt på långfredagen.

Välkommen!

Egen sallad till påsk!

salladskorg Har du tänkt på hur lätt det är att odla sallad? Du kan göra det i en kruka på fönsterbänken. Det blir visserligen inga salladshuvuden men välsmakande små salladsblad att njuta till påskäggen. Jag sådde mina frön i en vacker lerkorg som är lätt att flytta med efter solljuset. Sår du fröna nu blir det pyttesmå blad till äggen men de blir större till Valborg. Korgen jag använt ät drejad av Lena Scharp, Gotland.

Mellan vinter och vår

isdropp lammunge Blåsippa I morse var marken snötäckt - igen! Men första blåsipporna är hittade och första lammungarna har kommit. På ystra ben hoppar de runt i hagen och kan - om allt går som det ska - när de vill dia sin tacka. Om inte blir de ”napplamm” och måste få mjölkersättning av en människa. Lammbönderna har bråda tider just nu, men till sommaren har du chansen att hjälpa till. Bo på lantgård, mata lamm och turista. Här är ett förslag.

Självklart ska barn ha leksaker!

Men inte behöver de tillverkas på andra sidan jorden. Och inte ska det behövas köpt energi för att leka med dem. Leksaker kan vara både roliga, hållbara och miljövänliga – i tillverkning, när de brukas och när de inte behövs mer. Det bästa är att göra dem själv, och ännu bättre tillsammans med barnen. Behöver du idéer och kunskap? I maj kommer boken SMÅSLÖJD. Barn slöjdar med vuxna, från Hemslöjdens förlag. Tjuvkika och beställ boken här.

De ska köpa vingar för pengarna!

Väderkvarn vid S:t olofsholm På S:t Olofsholm, på östra Gotland, saknar väderkvarnen vingar. Och det har den gjort länge. Men nu ska det bli ändring! Hembygdsföreningen går samman och erbjuder arbetskraft, skogsägare bjuder på virke och bonden på traktor och motorsåg. Tillsammans skapar man nya vingar. Ett arbete som förenar bygdens folk, ger ett tydligt riktmärke för sjöfarare och visar på vindkraftens utnyttjande i äldre tider. I bakgrunden står dagens vindmöllor – de som ger oss nutida energi. Visst är det bra med samarbete och fint blir det!

20 Mila liv

20 Mila liv bygger på en enkel tanke – att man som konsument och producent utgår från det som finns i ens närmaste 20-milsradie. Målet är att inspirera till en hållbarare livsstil, där hemslöjd är ett naturligt miljömedvetet val. Projektet – som föddes under arbetet med Hemslöjdens utställning EcoCraft i Jönköping 2008 – ska sporra en hållbar utveckling och sätta fokus på hemslöjden som näringsgren. Genom att sprida information om vad som finns tillgängligt lokalt – till exempel material, produkter och tjänster – möjliggörs ett mer miljövänligt liv. Webbaserat verktyg Informationen samlas i ett webb- och GPS-baserat verktyg, enklast beskrivet som en digital karta. Med hjälp av verktyget får du överblick över ditt lokala utbud, som kan spänna över allt från kvartersågad alm till kravmärkt garn. 20 Mila liv främjar entreprenörskap och turism samt förenklar för de som vill konsumera mer närproducerat. Det öppnar för nya samarbeten och möjligheter, och är en välkommen nyhet för alla som strävar efter att leva ett ”närmare liv”.

Prova 20 Mila-tanken idag Ännu befinner sig 20 Mila liv-projektet i sin linda, men ingenting hindrar att du låter dig inspireras av tanken redan idag. Vad finns i din närhet? Vilka producenter och tjänster finns lokalt? Vad kan du göra själv?

Om du vill veta mer om 20 Mila liv, besök:  www.lj.se/hemslojd