Fårfest i Kil

ulltussarna_JPG-for-web-normal
ulltussarna_JPG-for-web-normal

Fåreningen Fårfest i Kil är en förening som brinner för fåret ur alla dess aspekter,  ullen, köttet, skinnet och fåret som landskapsvårdare. Föreningen jobbar för att öka intresset och kunskapen om fårets unika egenskaper genom att anordna Fårfest i Kil. Den 28 februari -  2 mars är det dags för åttonde upplagan som i år har temat EuFÅRia! –Idén med fårfesten är att samla alla får-, skinn- och ullfantaster för att knyta kontakt, lära hantverk, lyssna på föredrag, handla kvalitetsprodukter eller bara låta sig inspireras av allt fåret har att ge. På Fåreningens hemsida hittar du program, kursutbud, utställare och Torget. Torget – köp, sälj, sök och skänk – ” där vi kan komma över eller langa vidare det vi vill ha eller inte behöver längre! Då spar vi på resurserna och låter fler ta del av det vi har haft glädje av”.

Återbruk – vad är det vi gör?

Ljusstake

återbruk Återbruk är ett begrepp som vi ofta använder inom slöjden. Vi finner det ofta som rubrik för något som lockar till slöjdande, hållbart slöjdande.

Slöjd är en verksamhet som bottnar i en tradition av kunskaper i hantverk av olika slag. Slöjd kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en förmåga att kunna göra själv, utan alltför stora anordningar och hjälpmedel. Slöjdens kärna av kunskap finns i utövaren, i kroppen, i intellektet, i erfarenheten. Här finns lösningar på problem, när något gått sönder eller tjänat ut. Vi kan laga, göra om, ge ny funktion. Vi kan använda, bruka materialet igen. Återbruk. Att bruka är att ge något en funktion. Inom slöjden handlar det ofta om att göra saker som har en praktisk funktion. Kläder som kan värma oss när det är kallt, svalka oss när det är soligt eller skydda oss när det regnar och blåser. Vi kan slöjda saker av trä och metall som underlättar vår vardag. Möbler att vistas i, förvara i, saker att tillreda mat i, äta ur. Smidda knivar och redskap som hjälper oss. Vi kan göra allt detta med nytt material, eller använda material som redan haft en funktion. Återbruk. Om vi ser på materialets väg från ursprung till dess att det inte är användbart längre ur ett linjärt perspektiv blir valet av material väldigt viktigt. Plast kan vi hålla liv i ett tag, ibland. Men till slut går det inte längre. Vad händer då? Deponi på en soptipp, bränning i kraftvärmeverk, eller hamnar plastdelar och partiklar i haven där de samlas i fiskarnas gälar så de kvävs eller bildar plasten flytande öar?

Material som inte behöver processas fram i någon större utsträckning är lättare att hantera efter en tid. Trä, ull, lin och andra material vi brukar kalla naturmaterial finns hela tiden nära sin ursprungliga form. När vi slitit ut, lagat och tröttnat på våra slöjdade saker kan vi lättare och med godare samvete återföra dem till naturen. Vi behöver föra ett större mått av kretsloppstänkande i vår konsumtion. Vi kan se materialen vi använder som resurser hela tiden. Ett material som aldrig lämnar det ekologiska kretsloppet blir till nya resurser i komposten. Ju färre material ett föremål innehåller, ju lättare är det att laga, återbruka och kompostera.

/Lars Petersson

 

Allemansrätten och slöjd

Marklav

Marklav

Vi talar ofta om värdet att söka sitt slöjdmaterial i naturen. Det är en viktig del av slöjdens helhetstänkande, ”från ax till kaka”. Vi lyfter gärna fram att slöjdens material är de som finns i närheten och till hands. I perspektivet hållbar utveckling är just det närproducerade, det miljövänliga och det sociala starka argument som poängterar slöjdens kvalitéer.

Men vad gäller egentligen i skog och mark för oss som vill slöjda av material från naturen?

När det gäller blommor, både ettåriga och fleråriga, får de plockas såvida det inte finns regionala eller lokala undantag. Fridlysning av växter och djur ger dem oftast ett fullständigt skydd. Det innebär att du inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada den fridlysta arten.  För vissa arter kan det vara tillåtet att plocka en bukett åt sig själv, men inte mer än så. När det gäller fridlysning finns mer information på Naturvårdsverkets hemsida och på varje länsstyrelses hemsida finns de regionala skydden angivna.

Allemansrätten ger dig inte rätt att hugga ner eller på annat sätt skada växande träd. Om du vill fälla eller ta någon del av ett levande träd måste du ha markägarens tillstånd. Buskar nämns inte, men är med största säkerhet inte tillåtet att fälla en enbuske, mindre hassel eller annan växt med vedartad stam och buskliknande växtsätt. Mossor och lavar omfattas inte av den av den här regeln. De får troligen plockas, men inte i några större mängder och inte till försäljning. Här får du lära dig skillnaden mellan mossa och lav.

Så, vad återstår då för den slöjdare som vill finna sitt material i skogen?

Pinnar och kvistar som fallit till marken får du plocka. Se på Vildhjärtas hemsida vad det kan bli. Du kan plocka mossor och lavar i ringa omfattning, men inte i kommersiellt syfte

Allemansrätten ger oss en härlig möjlighet att röra oss ute i naturen. Vi kan gå, cykla, paddla och rida utan att fråga om lov. Du kan sitta på en sten och tänka eller bara tomglo. Allt detta är tillåtet så länge du tänker på ledorden ”inte störa, inte förstöra”. Allemanrätten bygger på den enskildes ansvar och omdöme. Du måste visa hänsyn till natur och djurliv, och mot markägare och andra som är ute.

Det är lätt att få uppfattningen att allemansrätten är något som funnits sedan människoaporna reste sig på två ben och började stöva runt i naturen, men begreppet ”allemansrätt” har troligen börjat användas någon gång på 1900-talets mitt. Allemansrätten är ingen lag och det finns ingen lag som definierar den exakt. Däremot finns det lagar som omger allemansrätten som reglerar vad som är tillåtet när vi vistas ute i naturen. Helt klart är att allemansrätten gäller för oss alla, inte bara dig som person utan även organisationer och näringslivet.

Om du hittar ett fint träd som du vill slöjda av och inte vet vems mark du är på: sök upp närmaste bebodda hus och fråga! Går inte det kan du via ekonomiska kartan hos Lantmäteriet få reda på fastighetsbeteckningen och sedan söka dig vidare via kommunen eller Skatteverket till vem som äger marken.

Var försiktig och varsam, men slöjda!

/Lars Petersson

Tydlig trend för det handgjorda

I en undersökning av finska Taito kan man få reda på att etik och ekologi spelar stor roll i slöjdandet. Material är viktigt och återvinning av material kanske än viktigare. En glädjande detalj är att 92 % av de yngre i undersökningen säger att ”vi behöver kunskap om handarbete”. En stor de av de svarande säger också att handarbete är bra för hälsan och ökar välbefinnandet vilket ju är viktigt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Att de unika, handgjorda, produkterna som har en stark miljöestetik börjar få fart bland unga människor är kanske en början på ett förändrat konsumtionsmönster. Annat som är positivt i detta är ungas närvaro på nätet för att hitta material, kunskap och produkter.

Förhoppningsvis kan denna hybridisering ger en spännande global ”marknad”. I detta ligger inte bara ekonomi utan större förståelse för andra kulturer med utbyte av kunskaper, varor och tjänster.

Vill du läsa rapporten så finns den här: http://www.taito.fi/fileadmin/TaitoGroup/kuvat/toiminta/trendisivu/Taitotrends_article2012.pdf

Materialtags

Asp

 Näver, furu, skiffer, linisolering, trätjära... Tack vare en ökad kunskap och medvetenhet om ekologiskt byggande är gamla beprövade naturmaterial åter aktuella. Den 5-6 maj är det Vårmässa på Nääs då också sommarutställningen Hållbara hem 2012 - rum för lust och list öppnar. Därifrån kommer dessa informationstags om olika material och deras miljöpåverkan. Lär dig mer om asp, ek, kalkfärg, lera, halm - de lokalproducerade och sunda materialen till hemmet! Vi publicerar en ny tag varje vecka. Här är den första materialtagen om asp (PDF).