En fin text om återbruk och att laga

Foto: Kajsa Grebäck

Foto: Kajsa Grebäck

Jag kan bara rekommendera läsning av Jonatan Malms text och funderingar om återbruk, lappa och laga igår och idag. Tänkvärt och insiktsfullt. Nu när årets mest konsumtionsstinna högtid står för dörren kan det vara skönt att vila i en tanke på hur det var och hur det är. Läs texten här. /Lars Petersson

Nu knaprar vi på jordens kapital

foto: NASA, WWF
foto: NASA, WWF

Hu, rubriken andas undergång och mörka framtidsutsikter. Visst kan det kännas att vi går en dyster framtid till mötes. Om det känns omöjligt och nattsvart, finns det en möjlighet: börja fundera på hur jag som enskild gör mina val. Om du inte blir för deppig av detta ämne, så finns lite glada slöjdtips i slutet!

Organisationen Global Footprint Network beräknar tillsammans med WWF vilken dag på året vi konsumerat upp vad planeten Jorden förmår att leverera i form av resurser. Dagen kallas Earth Overshoot day och i år var det den 20 augusti som den inföll. Resten av året knaprar vi på resurser som inte kan återbildas. Trenden är tydlig enligt Global Footprint Network, vår konsumtion gör att Earth Overshoot day infaller några år tidigare varje år.

Det är inte hållbart att konsumtionen fortsätter i den takt som nu sker. Vi måste förändra våra konsumtionsmönster om vi vill göra så att Earth Overshoot day infaller den 31 december varje år, eller ännu hellre en bit in på nästa år.

Dystert kan man tänka. Vad kan jag göra? Det finns säkert tabeller och mallar för hur man kan beräkna vilka ekologiska fotavtryck mitt leverne gör. Om man inte vill drunkna i komplicerade räknesystem och förlora sig själv i en tabell kan det räcka med att fundera på vad man gör ett år. Hur reser jag? Vad äter jag? Försöker jag laga istället för att köpa nytt? Om jag köper nytt: tänker jag då på om det går att laga? En hantverksprodukt gjord i något inhemskt, förnyelsebart material har med största sannolikhet en lägre påverkan än en billig, massproducerad produkt av något material som är processat genom en industri. Tälj egna salladsbestick! Slit ut kläderna! Laga! Köp billiga stolar på loppis. Fixa till, pimpa och gör dem personliga. Den enda risk man tar är att ha kul! Och gör man det tillsammans med andra blir det kanske jättekul!

Återbruk – vad är det vi gör?

Ljusstake

återbruk Återbruk är ett begrepp som vi ofta använder inom slöjden. Vi finner det ofta som rubrik för något som lockar till slöjdande, hållbart slöjdande.

Slöjd är en verksamhet som bottnar i en tradition av kunskaper i hantverk av olika slag. Slöjd kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en förmåga att kunna göra själv, utan alltför stora anordningar och hjälpmedel. Slöjdens kärna av kunskap finns i utövaren, i kroppen, i intellektet, i erfarenheten. Här finns lösningar på problem, när något gått sönder eller tjänat ut. Vi kan laga, göra om, ge ny funktion. Vi kan använda, bruka materialet igen. Återbruk. Att bruka är att ge något en funktion. Inom slöjden handlar det ofta om att göra saker som har en praktisk funktion. Kläder som kan värma oss när det är kallt, svalka oss när det är soligt eller skydda oss när det regnar och blåser. Vi kan slöjda saker av trä och metall som underlättar vår vardag. Möbler att vistas i, förvara i, saker att tillreda mat i, äta ur. Smidda knivar och redskap som hjälper oss. Vi kan göra allt detta med nytt material, eller använda material som redan haft en funktion. Återbruk. Om vi ser på materialets väg från ursprung till dess att det inte är användbart längre ur ett linjärt perspektiv blir valet av material väldigt viktigt. Plast kan vi hålla liv i ett tag, ibland. Men till slut går det inte längre. Vad händer då? Deponi på en soptipp, bränning i kraftvärmeverk, eller hamnar plastdelar och partiklar i haven där de samlas i fiskarnas gälar så de kvävs eller bildar plasten flytande öar?

Material som inte behöver processas fram i någon större utsträckning är lättare att hantera efter en tid. Trä, ull, lin och andra material vi brukar kalla naturmaterial finns hela tiden nära sin ursprungliga form. När vi slitit ut, lagat och tröttnat på våra slöjdade saker kan vi lättare och med godare samvete återföra dem till naturen. Vi behöver föra ett större mått av kretsloppstänkande i vår konsumtion. Vi kan se materialen vi använder som resurser hela tiden. Ett material som aldrig lämnar det ekologiska kretsloppet blir till nya resurser i komposten. Ju färre material ett föremål innehåller, ju lättare är det att laga, återbruka och kompostera.

/Lars Petersson

 

Darn it!

Foto: Pia Jägstrand

För inte så länge sen utökades mitt engelska ordförråd då jag fick jag klart för mej att det engelska ordet ”darn” inte bara är en mildare svordom ;). Nu vet jag att ”darn/darning”  också talar om att man ägnar sej åt strumpstoppning eller liknande aktiviteter.På engelskaWikipedia finns en ganska lång beskrivning av ”darning”, där den inledande meningen skulle bli något i den här stilen på svenska: ”Stoppning är en sömnadsteknik för reparation av hål eller slitna områden på tyg eller stickat material,  som görs med nål och tråd/garn.”

Hur som helst gjorde denna upptäckt av ordets betydelse att jag nu plötsligt hittar så mycket mer inspiration och idéer på nätet om textila lagningar. Och det känns toppen eftersom jag är så förtjust i tanken att kunna laga det som börjar bli slitet. Speciellt i dessa tider av klimathot då man undrar om det är möjligt att i alla fall komma någon liten bit bort från allt ”slit-och-slängande”. Här är två bloggar som jag tycker det var roligt att råka på: Tom of Holland – The Visible Mending Programme: making and re-making Prick Your FingerFör den som brukar vara på Pinterest (om Pinterest på Wikipedia), så finns dessutom makalöst mycket inspiration att hämta om man söker på orden darn/darning/mend/mending o.s.v

...och här är två inlägg på svenska om strumpstoppning/vantlagning: 365 saker du kan slöjda:  #278 Laga stickade strumporNordiska museets Biblioteksblogg:  Min estniska vante

Pia Jägstrand, länshemslöjdskonsulent i Norrbotten

 

Sy om kläder

I egna händer

I projektet I Egna Händer vill vi skapa tillfällen och platser där unga vuxna får inspiration och kunskaper hur slöjd kan vara ett verktyg för att kunna påverka sin egen tillvaro och göra skillnad. På lördag den 23 februari 2013 ordnar vi en workshop med Anja Hynynen. Vi håller till i ABF´s lokaler i Lindesberg. Hon är modedesigner och sömmerska. På workshopen ska vi ge begagnade kläder nytt liv, genom att laga, ändra och sy om. Läs mer på I Egna Händers hemsida

I Egna Händer

logo(genomskinlig)

Nu startar ett nytt projekt som vill bidra till en hållbar utveckling! I Örebro län driver Länshemslöjdskonsulenterna projektet I Egna Händer. Projektet vänder sig åldersgruppen 18 - 25 år och ska genom att arrangera ett antal workshops runt om  i länet inspirera till att ta tillvara, göra om, reparera saker som kanske annars hade slängts. Läs mer om projektet på hemsidanI Egna Händer Du kan också följa och gilla projektet på Facebook

Rädda din favorittröja

iphone 2012 296

 Känns din favorittröja lite trång? Välj ett band som passar till tröjan och öppna sömmarna och sy fast bandet i sidan och i ärmsömmen. Bredden på band bestämmer hur mycke rymligligare tröjan blir.

Byggnadsvårdsmässa i Hansestaden Visby

Visby Staden innanför  Visby ringmuren är ett av Sveriges världsarv. Här finns spännande hus i olika material och tekniker. Vad sägs om att ha ringmuren som vägg i köket eller att bo i en lägenhet från 1200-talet? Häftigt – men allt ska vårdas minutiöst. Med rätt material och i rätt teknik ska husen repareras och ibland är debatten livlig om vad som är rätt och fel. Har du tänkt dig en ny kulör på ditt hus eller en ny takbeläggning är det inte säkert att stadsarkitekten tänker lika som du.

Samtidigt finns det väldigt mycket kunskap på orten och bra utbildning på högskolan. I juni öppnar Gotlands museum en byggnadsvårdsmässa för att förmedla kunskap och sammanföra husägare med kompetent yrkesfolk inom byggbranschen. Vill du som är yrkesverksam inom branschen komma med hittar du information här.

Värdelös eller värdefull...bara några stygn som skiljer

vardelosellervardefullDen gamla favoritväskan blir fransig och nött. Första tanken är att man nog måste skaffa en ny nu. Sorgligt(…och kostsamt) Laga eller icke laga, det är frågan? Stoppa strumpor...”som dom gjord förr i tidn”? som folklivsfanatikern Job Andersson i humorprogrammet Mammas nya kille i P3 skulle ha uttryckt det... Ja, varför inte? Det känns ju lite aktuellt igen, fast kanske av andra anledningar än förr. Nu gör det att jag slipper bidra till att sopberget växer. Alla de gamla stygnen och teknikerna går ju faktiskt att använda än idag. Till allt möjligt dessutom! (…förutom att den berömda fantasin sätter sina gränser ibland) Känns fint både att jag faktiskt kom på tanken, och att jag sen med några knapphålsstygn lagade ”bästa väskan”. Nu hänger den med ett tag till!