Fårfest i Kil

ulltussarna_JPG-for-web-normal
ulltussarna_JPG-for-web-normal

Fåreningen Fårfest i Kil är en förening som brinner för fåret ur alla dess aspekter,  ullen, köttet, skinnet och fåret som landskapsvårdare. Föreningen jobbar för att öka intresset och kunskapen om fårets unika egenskaper genom att anordna Fårfest i Kil. Den 28 februari -  2 mars är det dags för åttonde upplagan som i år har temat EuFÅRia! –Idén med fårfesten är att samla alla får-, skinn- och ullfantaster för att knyta kontakt, lära hantverk, lyssna på föredrag, handla kvalitetsprodukter eller bara låta sig inspireras av allt fåret har att ge. På Fåreningens hemsida hittar du program, kursutbud, utställare och Torget. Torget – köp, sälj, sök och skänk – ” där vi kan komma över eller langa vidare det vi vill ha eller inte behöver längre! Då spar vi på resurserna och låter fler ta del av det vi har haft glädje av”.

En fin text om återbruk och att laga

Foto: Kajsa Grebäck

Foto: Kajsa Grebäck

Jag kan bara rekommendera läsning av Jonatan Malms text och funderingar om återbruk, lappa och laga igår och idag. Tänkvärt och insiktsfullt. Nu när årets mest konsumtionsstinna högtid står för dörren kan det vara skönt att vila i en tanke på hur det var och hur det är. Läs texten här. /Lars Petersson

Återbruk – vad är det vi gör?

Ljusstake

återbruk Återbruk är ett begrepp som vi ofta använder inom slöjden. Vi finner det ofta som rubrik för något som lockar till slöjdande, hållbart slöjdande.

Slöjd är en verksamhet som bottnar i en tradition av kunskaper i hantverk av olika slag. Slöjd kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en förmåga att kunna göra själv, utan alltför stora anordningar och hjälpmedel. Slöjdens kärna av kunskap finns i utövaren, i kroppen, i intellektet, i erfarenheten. Här finns lösningar på problem, när något gått sönder eller tjänat ut. Vi kan laga, göra om, ge ny funktion. Vi kan använda, bruka materialet igen. Återbruk. Att bruka är att ge något en funktion. Inom slöjden handlar det ofta om att göra saker som har en praktisk funktion. Kläder som kan värma oss när det är kallt, svalka oss när det är soligt eller skydda oss när det regnar och blåser. Vi kan slöjda saker av trä och metall som underlättar vår vardag. Möbler att vistas i, förvara i, saker att tillreda mat i, äta ur. Smidda knivar och redskap som hjälper oss. Vi kan göra allt detta med nytt material, eller använda material som redan haft en funktion. Återbruk. Om vi ser på materialets väg från ursprung till dess att det inte är användbart längre ur ett linjärt perspektiv blir valet av material väldigt viktigt. Plast kan vi hålla liv i ett tag, ibland. Men till slut går det inte längre. Vad händer då? Deponi på en soptipp, bränning i kraftvärmeverk, eller hamnar plastdelar och partiklar i haven där de samlas i fiskarnas gälar så de kvävs eller bildar plasten flytande öar?

Material som inte behöver processas fram i någon större utsträckning är lättare att hantera efter en tid. Trä, ull, lin och andra material vi brukar kalla naturmaterial finns hela tiden nära sin ursprungliga form. När vi slitit ut, lagat och tröttnat på våra slöjdade saker kan vi lättare och med godare samvete återföra dem till naturen. Vi behöver föra ett större mått av kretsloppstänkande i vår konsumtion. Vi kan se materialen vi använder som resurser hela tiden. Ett material som aldrig lämnar det ekologiska kretsloppet blir till nya resurser i komposten. Ju färre material ett föremål innehåller, ju lättare är det att laga, återbruka och kompostera.

/Lars Petersson

 

Låna kläder – för miljöns skull

sommar-2012Ska du på fest och vill ha det där lilla extra som kanske blir hängande i garderoben efter bara en användning. Innan du köper något nytt, kolla om du har ett klädbibliotek eller lånegarderob i din närhet. Klädbiblioteken eller lånegarderoben dyker upp på allt fler ställen och många skriver och pratar om detta sätt att kunna förnya sin garderob utan att bidra till ökad konsumtion. Lättas söker du på www.lanegarderoben.se. Lånegarderoben går ut på att man lånar kläder istället för att köpa nya. Ett bra sätt att få nya kläder utan att belasta miljön eller plånboken onödigt mycket.

Konsumtion - plast

kåsa2

Jag går fortfarande och tänker på det här med konsumtion. Konsumtion betyder ju förbrukning. Och vi förbrukar för mycket av jordens resurser. Det är inte bra ur perspektivet hållbar utveckling. Det är ingen bra utveckling. Om vi ska kunna lämna över en värld till kommande generationer som ger dem förutsättningar att leva ett, vad vi idag definierar som, ett gott liv så behöver vi tänka om när det gäller vår konsumtion. Förbrukning; vad förbrukar du idag? Hur förflyttar du dig från en plats till en annan? Vad har du på dig? Vad har processen fram till dina kläder förbrukat på sin väg från råmaterialet till färdigt plagg? Jag hörde på radio att det finns hela öar av plast i våra hav. Öar som flyter runt som består av ihopklumpade rester av plastartiklar. Dessutom finns en stor mängd små, små plastpartiklar i vattnet som följer med plankton som bl a valar äter. Dessa öar kan ses som en effekt av vår alltför höga konsumtion/ förbrukning. Vi förbrukar för mycket. Om plasten istället återvinns så behöver det inte tillverkas så mycket ny plast. Vi kan på så sätt fortsätta att förpacka mycket produkter men minska förbrukningen av resurser. Plast kan vara komplicerat att återvinna, det finns väldigt många olika plasttyper som alla har varierande innehåll.

Plast är relativt beständigt och förstörs långsamt. Det åldras och förlorar sina egenskaper över tid. Att det är svårt att destruera lockar till att använda plasten i ett återbrukssyfte. Plast kan ingå i olika slöjdsammanhang med återbruksprofil. Men är det verkligen saker vi behöver? Hur hade resursförbrukningen sett ut om vi istället gjort saken av ett material som finns som kan återföras i ett naturligt kretslopp genom t ex kompostering?

Lars Petersson, länshemslöjdskonsulent i Örebro län 

Varsam konsumtion

skålar

Vi lever till stor del i ett samhälle som bygger på att vi konsumerar – köper och brukar - varor och tjänster. Konsumtionen framhålls som en viktig motor i samhället.  Men konsumtionen kräver stora resurser. Oavsett om det handlar om en högteknologisk pryl, en flygresa till andra sidan jordklotet eller en paprika som odlats i en konstgjord miljö. Vi behöver börja fundera på vad som är en bra och vad som är en dålig sak. En sak som är billig är kanske bra för den egna plånboken. Någon annan får betala, med sin hälsa, miljö och/eller livskvalité. God design är inte bara en vacker sak. En produkt som kännetecknas av god design har hela produktens livscykel i fokus. God design betyder också att du som kund kan få svar på frågor om produktens ursprung, miljöpåverkan och etiska sammanhang.  Slöjd har sitt ursprung i ett sammanhang där kunskaper om att ta tillvara material och dess egenskaper var avgörande för föremålens funktion och livslängd. Den traditionen lever vidare bland dagens slöjdare.  Småskalighet, närhet och återbruk har stor aktualitet idag. Att slöjda för eget bruk eller köpa slöjd är en handling som markerar ett förhållningssätt som tar avstånd från ”köp och släng”. Slöjd är varsam konsumtion. I framtiden kommer vår konsumtion att fokusera på kvalité, upplevelser och deltagande. Slöjden bär på alla dessa ingredienser.

Lars Petersson, länshemslöjdskonsulent i Örebro län

Köp dig fri!

Köp dig fri

En nyutkommen bok om design, överlevnad och konsumtion av Ingrid Sommar och Susanne Helgeson. Vi kan inte sluta tillverka och köpa saker. Däremot är det hög tid att vi börjar bry oss om skillnaden mellan bra saker vars tillkomst och karaktär vi kan stå för och dåliga saker som bara är skräp.

Med ”Köp dig fri!” menas inte att slippa undan från ansvar, utan raka motsatsen. Att vara beredd att betala det fulla priset för etiskt juste konsumtion.

I kapitlet ”Revolutionen görs för hand – eller?” intervjuas bl.a. Johanna Rosenquist och Otta von Busch om hemslöjdens relation till hållbar utveckling och det konstateras att ”Hemslöjden har också blivit alltmer samtida genom kopplingen till hållbarhet”.